Könsnormer och arbetsmarknads
effekter av att få barn

Klicka på bilden för att förstora.
Figuren visar inkomstutvecklingen runt tiden för första barnet bland kvinnor med bakgrund i olika delar av världen, relativt en förväntad utveckling om man inte hade fått barn. Värdena nere till höger i varje grupp visar inkomstminskningen (i procent) över de 10 första åren efter första barnets födelse. Personerna i studien invandrade innan 10 års ålder eller är födda i Sverige med utländska föräldrar. Grupp 1 har bakgrund i de minst jämställda länderna, grupp 12 i de mest jämställda.
Familjebildningen påverkar kvinnor mer än män
Forskning från Sverige och många andra länder visar att familjebildningen har stora effekter på kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Både förvärvsinkomster och sysselsättning påverkas under lång tid. I Sverige syns till skillnad från de flesta andra länder också vissa effekter på män, men betydligt mindre än för kvinnor.
Likheter trots olika bakgrund
Kvinnor med bakgrund i olika delar av världen tappar ungefär lika mycket på arbetsmarknaden efter första barnets födelse. Men effekterna är lite större för dem som har sitt ursprung i de minst jämställda länderna, vilket pekar på att könsnormer kopplade till bakgrund har en viss betydelse. Att effekterna överlag är så likartade kan tolkas som att gemensamma institutioner och normer har stort genomslag oavsett bakgrund.
Källa: Karimi A, A Sundberg och O Åslund (2024) ”Origin, Norms, and the Motherhood Penalty”, i Sundberg A Essays in Labor Economics: Parenthood, Immigration, and Education