Ny studie om begreppet "hemmasittare"
En ny studie undersöker termen "hemmasittare". Forskningen undersöker hur detta begrepp har utvecklats under det senaste decenniet i Sverige och hur det skiljer sig från "skolk", i syfte att förstå dess inverkan på diskussioner om ungdomars psykiska hälsa.

Linnea Tillema
Under de sista tio åren har ett nytt begrepp hamnat i fokus i diskussioner om psykisk hälsa och ohälsa bland unga: "hemmasittare". Detta begrepp används om ungdomar som på grund av psykisk ohälsa stannar hemma från skolan under längre perioder och undviker socialt umgänge.
Linnea Tillema, forskare i idéhistoria och anknuten till CMH, kommer att genomföra en samtidshistorisk studie som syftar till en kritisk genomlysning av denna framväxande kategori och dess roll i dagens diskurser om psykisk ohälsa, i syfte att nå bättre förståelse för detta komplexa fenomen. Projektet undersöker termens uppkomst och utveckling, samt hur "hemmasittande" har kommit att få en så framträdande plats i dagens diskurser om psykisk ohälsa hos unga. Studien använder teorier från medicinsk humaniora och medicinhistoria för att analysera hur denna nya problemkategori har konstruerats och etablerats. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur den har definierats och särskiljts från "skolk" - en annan term som ofta förknippas med skolfrånvaro.
Projektet bedrivs inom ramen för det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Ungas psykiska hälsa i centrum (UPIC), vid Uppsala universitet, som syftar till att flytta fram kunskapsläget vad gäller den ”nya psykiska ohälsans” många uttryck och manifestationer, genom att kombinera vetenskapliga perspektiv och metoder från flera olika discipliner och forskningstraditioner, där medicinsk humaniora utgör en viktig del.