Symposium med medicinkritik i fokus – 50 år efter "Den farliga sjukvården"

För att markera 50-årsjubileet av Ivan Illichs kritiska verk Medical Nemesis (på svenska Den farliga sjukvården) arrangerade Centrum för medicinsk humaniora tillsammans med SFAM Uppsala ett symposium där medicinkritikens olika perspektiv belystes. Illichs bok, som gavs ut 1974, riktade stark kritik mot det moderna sjukvårdssystemet och framhöll att det kunde utgöra en risk för människors hälsa. Trots att enstaka aktörer idag lyfter medicinkritiska frågor saknas en bredare debatt om vårdens samhälleliga effekter.

Symposiet visade sig locka en stor publik, och över 270 personer – inklusive vårdpersonal, forskare, studenter och allmänheten – hade anmält sig till någon del av programmet, som ägde rum på Akademiska sjukhuset och Universitetshuset i Uppsala.

Eftermiddagens föreläsningar i Grönwallssalen inleddes med en bakgrund om Ivan Illich och hans tankegångar. Anna Sjöberg presenterade Illichs liv och filosofiska inriktning, samt hur hans katolska tro påverkade hans syn på sjukvården. Louise Olsson och Rolf Ahlzén gav därefter en bred överblick över medicinsk kritik och hur den har influerat vårdens utveckling.

Shai Mulinari fortsatte med en föreläsning om Digitala biomarkörer och gränslös datainsamling, där han problematiserade hur persondata kan exploateras som en digital råvara inom sjukvården. Han ifrågasatte vad som verkligen är "biologiskt" i de digitala biomarkörer som nu används inom digital fenotypning. Karl Gauffin reflekterade kring begreppet risk och vilka risker vi bör ta på allvar – och vilka vi kanske skulle må bättre av att bortse från. Roland Paulsen tog sin bok Tänk om: en studie i oro som utgångspunkt för att diskutera hur kultur påverkar människors upplevelse av ångest och tvångssyndrom. Henrik Vogt avslutade eftermiddagens program med ett föredrag där han diskuterade hur preventiv precisionsmedicin riskerar att underkasta alla delar av våra liv medicinens logik.

Kvällsprogrammet i Universitetshusets sal X inleddes med Liv Strömquist, som talade utifrån sitt nya seriealbum Pythian pratar. Hon reflekterade över hur behovet av kontroll är en viktig drivkraft i moderniteten och hur individualiseringen av upplevelser som förlust, smärta och besvikelse gör det svårare att hantera dessa känslor. Roland Paulsen återkom i kvällsprogrammet och talade om ”Den terapeutiska kulturen” – och utgick från det paradoxala att den psykisk ohälsa ökar i rika länder trots tillgången till terapi, utan att vi hittat mer än teorier om varför.

Symposiet arrangerades på initiativ av Johan Bengtsson postdoktor i medicinska vetenskaper och ST-läkare i psykiatri och David Gyll allmänläkare vid Bälinge vårdcentral och del av SFAM Uppsala, som arrangerade tillsammans med Camilla Lyckblad doktorand vid ABM samt del av forskarskolan i medicinsk humaniora, samt Erika Sigvardsdotter, koordinator vid CMH. Symposiet gav en djupdykning i medicinkritiska perspektiv och möjliggjorde en diskussion om framtidens sjukvård och dess utmaningar. CMH hoppas att evenemanget ska inspirera till en fortsatt och fördjupad debatt om medicinkritik.