Checklista för att bedöma risk för ytterligare våldsutsatthet
Skyddet av den utsatta måste alltid komma i första hand. Det är budskapet från Marie Persson på Familjefridsteamet på socialtjänsten i Hässleholm. För att systematisera arbetet har teamet tagit fram en egen checklista för säkerhetsplanering och även utökat riskbedömningen.
– Jag behöver verktyg för att kunna identifiera det som skulle kunna bli allvarligt och till och med dödligt våld. Annars kan jag ju inte veta vilka som är i den kategorin. Då har jag ju bara någon diffus känsla att gå på, säger Marie Persson som arbetar som handläggare och familjeterapeut.
Familjefridsteamet på socialtjänsten i Hässleholm tar emot både våldsutsatta och våldsutövande vuxna kvinnor och män. Teamet håller i hela kedjan från första träffen till behandling. På enheten arbetar fyra personer och sedan sommaren 2013 är de myndighetsutövande. Förra året hade enheten 266 besök.
Hässleholms socialtjänst var bland de första i Sverige med att arbeta med standardiserade risk- och säkerhetsbedömningar av våldsutsatta. Innan de började med Freda-bedömningarna användes en importerad modell.
Tar det säkra före det osäkra
Redan vid den första kontakten med en våldsutsatt kvinna gör personalen en första bedömning av kvinnans skydd.
– Är ärendet akut? Hur kan vi ta kontakt på ett säkert sätt? Kan jag ringa, och till vilket nummer och när?
Det finns inte alltid tid att göra en fullständig bedömning enligt de standardiserade frågeinstrumenten. Då ställer Marie Persson istället ett antal frågor som hon av erfarenhet och kunskap ser som viktigast, bland annat om vilken typ av våld kvinnan utsätts för.
– Skyddet går alltid först. Man kan inte säga ”vi gör en riskbedömning i morgon”. Någon av oss i teamet träffar alltid personen direkt.
Ibland kan inte kvinnan ta sig till socialtjänstens lokaler och då försöker de tillsammans hitta ett ställe som fungerar att ses på. Marie Persson har haft de första mötena med våldsutsatta kvinnor på platser som öppna förskolan, på ett kafé, på vårdcentralen eller i en butik. De tar alltid det säkra före det osäkra.
– Har vi svårt att få klarhet i vad som hänt, kanske för att kvinnan är skärrad eller på grund av språkförbistringar, chansar vi aldrig. Vi placerar i så fall kvinnan, om hon går med på det, innan vi fortsätter utreda, säger Marie Persson.
Omfattande kartläggning av våldet görs
Om personen inte behöver placeras i skyddat boende eller i någon jourlägenhet bokas en tid för samtal och vidare utredning.
För att utreda kvinnans situation använder sig enheten av FREDA-kortfrågor, FREDA beskrivning och FREDA farlighetsbedömning, tre standardiserade bedömningsmetoder framtagna av Socialstyrelsen för socialtjänstens arbete. Där ställs ett antal frågor om våldets karaktär, om förövaren och vilket behov av hjälp och skydd som den utsatta behöver. Enheten kompletterar farlighetsbedömningen med egna frågor om förövarens psykiska hälsa, missbruk med mera – faktorer de vet spelar in vid risken för dödligt våld.
– Vi informerar noga om vad syftet är med bedömningarna och hur vi arbetar. Många är oroliga och de tycker att det är skamfyllt att berätta om våldet. De undrar ofta vem som kan se det som kommer fram, berättar Marie Persson.
Marie Persson betonar att det krävs kunskap och erfarenhet för att kunna göra en kartläggning och riskbedömning.
– Man måste ha kunskap om våldsprocessen, om det latenta våldet och om normaliseringsprocessen. Kan man inte det kan man missa mycket. Det kan bli farligt.
Tydligt med en checklista
I alla ärenden görs också en säkerhetsplanering tillsammans med den våldsutsatta kvinnan. Familjeteamet har tagit fram en egen checklista med frågor och diskussionspunkter som de tillsammans går igenom.
– Det börjar vid första besöket. Kan du säga att du har varit här? Om inte – vad säger du då? Vart vänder du dig om det händer en gång till eller om situationen blir akut?
Tillsammans med kvinnan går Marie Persson igenom ett stort antal frågor om vardagen, råd om förberedelser och alternativa strategier. Hur fungerar säkerheten i bostaden, hur ska kvinnan hålla kontakt med familjefridsteamet, var finns viktiga papper och så vidare.
Genom modellen med en checklista ser de till att ingen del glöms bort. Innehållet blir tydligt för kvinnan som också får skriva under dokumentet.
Säkerhetsplanering är en färskvara
Syftet med säkerhetsplaneringen är att skydda kvinnan från våld och hjälpa henne att se hur hon kan agera i olika situationer. Säkerhetsplaneringen kan också minska den utsattas känsla av hjälplöshet. Diskussionerna startar en process och visar kvinnan hur hon kan påverka och ta tillbaka kontrollen över delar av livet.
– Att ändra sitt mönster och kanske byta väg till affären eller från dagis ger mer frihet och ett ökat livsutrymme. Det kan i sin tur så ett frö hos kvinnan till att våga bryta upp, säger Marie Persson.
Samtidigt gäller det att vara uppmärksam på om och hur våldet förändras. Det kan behövas en tät kontakt med kvinnan för att se om våldet trappas upp. Marie Persson betonar hur viktigt det är att hålla risk- och säkerhetsbedömningarna aktuella och uppdaterade.
– Kvinnans situation följs upp vid varje samtal – har något förändrats? Det kan behövas en kontakt varje dag. Säkerhetsplaneringen är en färskvara, säger Marie Persson.
Läs mer:
NCK:s kompetensstöd för kommuner "Webbstöd för kommuner" om att arbeta med våldsutsatta