Ökad kunskap för fler orosanmälningar

Personal på nio förskolor i Järfälla kommun utanför Stockholm utbildas nu om våld i nära relationer. Samtidigt får barnen lära sig sätta gränser och prata om känslor. Arbetet ingår i ett projekt som Länsstyrelsen Stockholm driver och som syftar till att uppmärksamma barn som utsätts för eller bevittnar våld samt till att fler orosanmälningar om barn ska göras till socialtjänsten.

Förskolechef Helen Josefsson hejar glatt på två barn som drar på sig ytterkläder i kapprummet på avdelningen Nyckelpigan på en av Jakobsbergs förskolor. Det regnar ute och hon slår ihop sitt våta paraply.

Helen Josefsson är sedan januari chef för åtta förskolor, en öppen förskola och en avdelning för barn med funktionshinder i Järfälla kommun. Majoriteten av förskolorna ligger i Viksjö, ett område som främst består av villabebyggelse. Resterande i centrala Jakobsberg som domineras av stora flerfamiljshus.

– Kommunen är segregerad. Det är stor skillnad i familjernas socioekonomiska förutsättningar i våra upptagningsområden. Det visar sig till exempel i hur föräldrarna ser på barnuppfostran, säger hon.

Under våren tackade Helen Josefsson ja till att förskolorna skulle ingå i projektet. Det drivs av Länsstyrelsen Stockholm och Charlotta Torelius vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet medverkar i projektet för att göra en studie.

Kunskapshöjande insats

Projektet använder Brottsoffermyndighetens material ”Liten och trygg” som består av två delar. Dels en kunskapshöjande del riktad till vuxna om brottsutsatta barn, dels ett antal pedagogiska övningar för barn. Inför utbildningsinsatsen gjordes en mätning av antalet orosanmälningar. När projektet är slut kommer ytterligare en mätning att göras för att se om ökad kunskap kan få effekt på antalet orosanmälningar.

– Projektet handlar om att förebygga att barn far illa. Vi vet sedan tidigare att pedagoger i förskolan ibland tycker att det är svårt att göra orosanmälningar. De har mycket kontakt med föräldrarna och att möta dem efter en orosanmälan kan kännas svårt. Men att göra orosanmälningar är viktigt därför att tidiga insatser för barn är betydelsefulla. Genom projektet kan vi ge förskolorna ett fördjupat och samlat stöd, säger Katarina Edlund, projektledare och utvecklingsledare hos Länsstyrelsen Stockholm.  

I augusti startade en utbildning som i ett första steg vände sig till ett antal likabehandlingssamordnare som också är pedagoger i förskolorna. Till våren ska samordnarna utbilda personalen i sina respektive förskolor. All personal har fått utbildning om våld i nära relationer, om att göra orosanmälan samt om socialtjänstens roll.

– Det händer att barnen berättar saker för oss som innebär att vi behöver göra orosanmälan till socialtjänsten. Vi tillbringar mycket tid med barnen, skapar relationer med dem och bygger förtroende och då blir det naturligt för barnen att berätta för oss. Då är det av yttersta vikt att de vuxna vet hur de ska agera, säger Helen Josefsson.  

Lära sig sätta gränser

Parallellt med utbildningsinsatserna riktade till pedagogerna har arbetet bland barnen pågått. Genom berättelsen ”Liten” av författaren och illustratören Stina Wirsén som ingår i ”Liten och trygg” får barnen hjälp med att förstå och sätta ord på sina känslor och lär sig att sätta gränser.

– Det här är grunden för allt vårt arbete, att arbeta för att barnen utvecklar en god självkänsla och en god självbild. Materialet ”Liten och trygg” är ett bra samtalsverktyg för pedagogen som syftar till att barn lär sig förstå vad som är rätt och fel och hur man kan berätta om när något inte känns bra, säger Helen Josefsson. 

Fakta

Boken ”Liten” av författaren och illustratören Stina Wirsén ingår i Brottsoffermyndighetens material för förskolan som har tagits fram på uppdrag av regeringen för att rusta barn och lära dem om deras rättigheter. Materialet heter "Liten och trygg".

I boken möter läsaren ”Liten” som blir rädd och ledsen när föräldrarna bråkar. ”Liten” berättar för "Fröken" vad som har hänt och hon ser till att barnet får hjälp.

Till berättelsen hör en handledning för förskolans personal och ett antal så kallade känslokort som visar hur det kan kännas i kroppen för den som är glad, arg, ledsen, nyfiken. Figurerna på korten är också tecknade av Stina Wirsén.

Brottsoffermyndighetens webbplats jagvillveta.se med materialet "Liten och trygg - en handledning för förskolan"

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin