Kommuner testar Kriminalvårdens behandlingsprogram

Behandlingsprogrammet Predov (preventing domestic violence) är utvecklat av Kriminalvården och i första hand utformat för att bedrivas med dömda klienter inom frivård och på anstalt. 

Men tanken är att Predov även ska kunna användas utanför Kriminalvården, för personer som söker behandling på frivillig väg. Något som nu har testats inom ramen för ett pilotprojekt som socialtjänstverksamheterna i Södertälje, Malmö, Jönköping och Lycksele har deltagit i. 

Pilotprojektet startade med en veckas utbildning i Kriminalvårdens regi i Norrköping i februari 2020. Medverkade gjorde bland andra Maria Dexborg och Thomas Larsson från Samtalsmottagningen vid Kriscentrum Malmö och Pernilla Gullerström och Katarina Blume från Relationsvåldscentrum i Södertälje kommun.

"Tydlig röd tråd"

Under året som gått har Pernilla Gullerström och Katarina Blume arbetat med Predov med åtta klienter, varav tre är avslutade, två är pågående och tre har hoppat av.

Pernilla Gullerström tycker att mycket har fungerat bra. Behandlingsprogrammets tydliga struktur och genomarbetade upplägg har skapat trygghet både för henne som behandlare och för klienten. I manualen står exakt vad varje möte ska innehålla.

– Själva materialet är visuellt och lättillgängligt. Och pedagogiskt – varje moment hakar i vartannat. Det skapar en tydlig röd tråd, säger hon.

Programmet bygger på kognitiv beteendeterapi, KBT, och är uppdelat i tre teman: ”känslor och balans i livet”, ”tankar och regler om relationer” och ”kommunikation och relationer”. Genom behandlingen riktas fokus på riskhantering och på klientens värderande riktning. Det senare handlar om att fundera över vem man vill vara, vilket liv man vill leva och hur man behöver agera för att komma närmare det. Något som tas upp både under träffarna och i regelbundna hemuppgifter. 

– Särskilt arbetet med den värderande riktningen har fallit väl ut. Det blir visuellt och konkret, vilket har uppskattats av dem jag har arbetat med, säger Pernilla Gullerström.

Själva starten för pilotprojektet blev dock rörig i Södertälje. Avhopp och omtag försenade arbetet. En process som de dragit lärdomar av. 

– Vi har insett att vi måste ha mer kunskap om klienterna innan vi börjar behandlingen och ta reda på att metoden verkligen passar dem. Predov är en krävande behandling som inte passar alla i öppenvården, säger Pernilla Gullerström. 

Manualen har anpassats

Maria Dexborg och Thomas Larsson i Malmö har under pilotprojektet träffat tolv klienter, varav åtta hittills har fullföljt programmet. Både de två behandlarna och klienterna har varit positiva till programmets innehåll.

– Det har varit intressant att jobba med en behandling som bygger på den senaste forskningen på området. Och klienterna har i utvärderingarna skattat högt avseende sin uppfattning av programmet och om det har varit till hjälp för dem, säger Maria Dexborg. 

Däremot har själva upplägget varit pressat, menar Maria Dexborg. Hon förespråkar en längre behandlingsprocess. 

– En varaktig beteendeförändring tar tid, inte minst när det gäller våldsbeteenden. Sedan har det i piloten funnits väldigt många olika inslag i en och samma session, vilket ställer höga krav på både programledare och klient att hinna med.

Manualerna har nu också reviderats bland annat utifrån detta med tidsnöden i mötena.

Länk mellan öppenvård och kriminalvård

I Malmö kommer de att fortsätta med Predov också när pilotprojektet nu är över, som en del av den ordinarie verksamheten. Maria Dexborg tror att Predov skulle kunna vara en viktig kugge i samverkan mellan den kommunala öppenvården och den statliga Kriminalvården. Om en person har avtjänat sitt straff, men inte hunnit klart behandlingen, kan öppenvården ta vid i processen. Fler skulle kunna få behandling om en kedja bildas.

Även Pernilla Gullerström i Södertälje tycker att Predov är ett första viktigt steg i en förbättrad samverkan, och rekommenderar programmet som ett bra behandlingsalternativ till andra kommuner. 

Genomförandet av pilotprojektet gjordes inom ett regeringsuppdrag som Kriminalvården fick 2018. Uppdraget är avslutat men behandlarna kommer att få fortsatt stöd. 

– Jag kommer att fortsätta handleda dem fram till att de är certifierade i programmet. Därefter kommer de att kunna fortsätta bedriva det på sitt verksamhetsställe på egen hand, säger Ellinor Hallebro, programutbildare vid Kriminalvården. 

För att kunna visa om Predov är en effektiv insats även utanför Kriminalvården behöver metoden prövas på fler verksamheter i socialtjänsten och hälso- och sjukvården. 

– Kriminalvården har föreslagit till regeringen att ett uppföljande regeringsuppdrag med fokus på en större öppenvårdspilot vore ett bra nästa steg, säger Ellinor Hallebro. 

Fakta

Predov (preventing domestic violence) är ett behandlingsprogram för personer som använt våld i nära relationer. Det är utvecklat av Kriminalvården tillsammans med externa samarbetspartners inom ramen för regeringsuppdraget om insatser för att förebygga återfall i våldsbrott mot närstående och hedersrelaterade brott (S2018/04674/JAM). 

Programmets syfte är att få stopp på våldet, genom att de klienter som fullföljer programmet inte ska återfalla i nya våldsbrott mot närstående. Det ackrediterades 2020.

Predov utgörs i grunden av 25 timmar behandlingstid tillsammans med en programledare, som är särskilt utbildad i och som får handledning i metoden.

Det är utvecklat för att bedrivas med dömda klienter i frivård och i anstalt, men även för personer som söker behandling på frivillig väg inom socialtjänsten eller inom hälso- och sjukvården. 

Predov kommer nu att utvärderas av Kriminalvårdens avdelning för forskning och utvärdering avseende långtidseffekterna av programmet.