Samverkan underlättar för våldsutsatta att få hjälp

Som stuprör, skilda från varandra. Så beskrivs ibland socialtjänstens organisation med olika enheter – enheten för försörjningsstöd, för vuxna och barn, för familj, för flyktingar – med anställda som sysslar med det som de är tillsatta att göra på respektive område. För klienter som är utsatta för våld kan det leda till att det blir många olika kontakter och ett flertal samtal till olika delar av socialtjänsten.

I Höganäs kommun uppmärksammades problemet för ett tiotal år sedan och 2011 bildades en samverkansgrupp. Utgångspunkten var att socialtjänsten ville underlätta för kvinnor som var utsatta för våld.

Intern samverkan samlar enheter

Den interna ”Spjutspetsgruppen” består i dag av åtta socialsekreterare: två från försörjningsstöd, två från vuxenenheten samt fyra från barn-, ungdoms- och familjeenheten. 

– Socialsekreterare märkte att de kvinnor som var våldsutsatta ofta hade kontakt med alla enheter och var i behov av alla funktioner. Man frågade sig ”Hur ska vi hjälpa kvinnan och underlätta för henne med alla dessa kontakter?” Med spjutspetsgruppen skapas ett samlat grepp över alla insatser vilket gör att kvinnorna inte själva behöver ta kontakt och gå på olika möten, säger Ebba Warntoft, socialsekreterare vid individ- och familjeomsorgen i Höganäs kommun.

Goda effekter för klienter av samverkan kring våld

Spjutspetsgruppen samlas var sjätte vecka för att diskutera ärenden, till exempel vilken hjälp kvinnorna behöver och hur insatserna ska genomföras. För att ärendena ska kunna delas mellan enheterna skriver kvinnan under en blankett för samtycke om att sekretessen får brytas.

– Att få samtycke har aldrig varit något problem. Kvinnorna vill ofta ha hjälp, säger Ebba Warntoft.

Kommunen har inte gjort någon formell uppföljning av arbetet i Spjutspetsgruppen men enligt Ebba Warntoft går det att se att gruppen har fått effekt för klienterna.

– Det går snabbare att inleda utredningar och insatser tack vare den interna samverkan. Alla socialsekreterare vet vilka som ingår i gruppen och alla vet vad som ska göras för kvinnor som är utsatta för våld. Vi har en samsyn kring hur vi ska arbeta tack vare gruppen, säger hon.

Om ett ärende är särskilt brådskande får en enskild handläggare sammankalla gruppen för att träffas inom 24 timmar, enligt kommunens riktlinjer.

– Klienten ska inte behöva vänta på utredning och insats, säger Ebba Warntoft.

Extern samverkan underlättar för klienter

Nathalie Palm är anställd på utbildningsförvaltningen i kommunen. Hon ingår i omsorgsförvaltningens externa samverkansgrupp tillsammans med personal från vårdcentral, skola, Polis och kvinnojour. Gruppen träffas två gånger per år för att diskutera utvecklingssatsningar, utbyta erfarenheter samt gå igenom avidentifierade ärenden.

– Intresset för att samverka kring våld i nära relation är stort. De externa partnerna har ett behov av kunskap och att hålla sig uppdaterade på området. Det är också viktigt att vi har en plats där vi kan diskutera hur vi tillsammans kan göra större satsningar mot våld, säger Ebba Warntoft.

Den externa samverkansgruppen underlättar också för kvinnor som utsätts för våld att få stöd, enligt Ebba Warntoft.

– Om en kurator på vårdcentralen får reda på att en patient är utsatt så vet kuratorn vart patienten kan hänvisas och vilka som ansvarar för utredning och insatser. Det är många av våra externa samverkanspartners som har påtalat det, att de nu vet vilka man ska vända sig till.

"Samverkansgruppen en viktig arena"

För Nathalie Palm har den externa samverkansgruppen haft stor betydelse. Hon har varit processamordnare i ett arbetsmarknadsprojekt och är nu placerad på en arbetsmarknadsenhet.

– Många arbetstränar på enheten och för en del är det det enda stället en kvinna kan gå till ensam. Ibland är jag den enda kontakten en individ har och därmed också den enda som kan se tecken på våld i nära relation, säger hon.

Genom samverkansgruppen har Nathalie Palm fått hjälp och vägledning i frågor som rör utsatthet för våld.

– Jag har använt mig av nätverket i fall där jag upptäckt eller misstänkt våld i nära relation. Jag har fått råd och vägledning i hur jag kan agera och vilka jag kan ta kontakt med. Gruppen är en viktig arena, säger hon.

Att även andra förvaltningar än socialförvaltningen kan delta i arbetet mot våld tycker hon är bra.

– Vi kan alla vara ett stöd för våra kolleger i att upptäcka utsatthet för våld och i arbetet med frågorna. Det är bra att arbetet sprids till förvaltningar som först kanske inte känns självklara men som absolut är det, säger Nathalie Palm. 

Fördelar med Samverkan

• Den interna samt den externa samverkan skapar ett viktigt kontaktnät mellan kommunenheter samt mellan myndigheter.
• Kontaktnätet gör att insatserna för klienter kan bli snabbare när medarbetare vem de ska kontakta.
• Samverkan gör att de olika aktörernas roller blir tydligare.
• Genom samverkan kan arbetet utvecklas och satsningar göras bredare.