Gruppsamtal för kvinnor som utsatts för våld ger kraft

”Jag känner mig så ensam.” Idén till gruppsamtalen föddes när en klient kom till socialsekreterare Åsa Lindén på vuxenenheten i Oskarshamns kommun för ett antal år sedan. Kvinnan berättade att hon kände sig ensam och upplevde det som om ingen förstod hennes situation som våldsutsatt.

– Hon berättade att vännerna hade tröttnat på att höra om hennes utsatthet och att anhöriga inte kunde sätta sig in i vad det var som hon hade varit med om. Men vi som arbetade inom socialtjänsten visste ju att det fanns flera klienter som hon, säger Åsa Lindén.

Då kom det en annan klient med en önskan. ”Kan ni inte starta en grupp?”. 

Gruppsamtalen återupptagits efter pandemin

Nu har socialtjänsten haft sex grupper för samtal om våld, de leds av Åsa Lindén och Maria Klintmo, samordnare för våld i nära relationer-teamet i kommunen. Under 2020 och 2021 ordnades inga grupper på grund av pandemin. Kommunen valde att inte göra träffarna digitala, säger Åsa Lindén.

– Vi gjorde bedömningen att det inte skulle fungera. Själva mötet i rummet är så viktigt. Det är betydelsefullt att det känns tryggt. Sen händer det ibland saker som behöver tas om hand, till exempel väcks starka känslor till liv när kvinnorna pratar om att de har varit utsatta för våld, säger Åsa Lindén.

Tio träffar under en termin för gruppsamtalen

I början av 2022 återupptogs samtalen. Gruppen träffas tio gånger under en termin. Majoriteten är kvinnor, endast en man har deltagit. Samtalsgrupperna är små, mellan fyra och sex personer samlas i ett rum på sena måndagseftermiddagar. De allra flesta som är med har lämnat relationen och separerat från våldsutövaren.

– Syftet med samtalen är att ge våldsutsatta en chans att sätta ord på det som de har varit med om och bearbeta upplevelserna av våld i en nära relation. Syftet är också att samtalen ska hjälpa våldsutsatta att bli starka tillsammans, säger Åsa Lindén.

Deltagarna rekryteras oftast genom socialsekreterarna som tipsar om att gruppen finns. Det är också ett kriterium för att få vara med: den som har varit utsatt för våld måste först ha en individuell kontakt för samtal, antingen inom socialtjänsten eller med annan behandlare som till exempel inom psykiatrin. Det finns också enstaka som har kommit med i gruppen efter att ha läst om det i sociala medier. Men bara efter att en individuell kontakt säkerställts.

– Samtalen river upp många känslor och tankar och det är viktigt att kvinnorna tas om hand på ett professionellt sätt enskilt. Därför vill vi att det finns en befintlig kontakt med socialtjänsten innan kvinnan deltar i gruppsamtalen, säger Åsa Lindén.

Samtalen ger kvinnorna hopp

Enligt Åsa Lindén är det många som inför första träffen säger att de troligen bara kommer att sitta tysta och lyssna. Men det ändras oftast bara en liten stund in i samtalet.

– I allmänhet kommer deltagarna igång rätt snabbt. De allra flesta tycker att det är jätteskönt att träffa andra med samma upplevelser. Det ger kvinnorna energi och kraft när de både får dela med sig till andra som befinner sig i en liknande situation och att få höra andras historier. Det ger kvinnorna hopp och har haft en läkande effekt, säger Åsa Lindén.  

Samtalen har bara en regel och det är att kvinnan själv väljer hur mycket hon vill delta i samtalet.

– Det är pedagogiskt viktigt att säga det till kvinnorna eftersom det i synnerhet är friheten att bestämma själv som man blir berövad när man blir utsatt för våld, säger Åsa Lindén.

Manual för samtalen

För att formalisera och ge gruppsamtalen en tydligare och sammanhållen struktur har Åsa Lindén tagit fram ett stödmaterial.

Handboken ”Du är inte ensam” innehåller bland annat en manual för 14 träffar utifrån olika teman som känslor, skam och säkerhet.

Det första temat handlar alltid om våld, säger Åsa Lindén.

– Flera deltagare har också sagt att de vill prata om våldet. Det här är ju kvinnornas faktiska erfarenheter och som samtalen ska kopplas till.

Oskarshamns kommuns webbplats.

Forskarintervju i kunskapsbanken med Sara Skoog Waller om en studie om social och existentiell ensamhet.

Tips!

• Informera alltid noggrant om upplägget inför gruppsamtalen. Det skapar trygghet.
• Ha alltid grupperna på samma tid och i samma lokalt, det gör också att deltagarna känner sig trygga.
• Klargör att det råder tystnadsplikt för alla deltagare.
• Var gärna två personer som håller i samtalen. Den ena kan då ta ansvar för strukturen medan den andra personen kan fånga upp deltagarnas reaktioner.
• Släpp inte iväg deltagarna för snabbt när samtalet är över utan kolla av hur de mår.