Samverkansavtal hjälper våldsutsatta till bostad
Mora kommun har sedan många år tillbaka ett samverkansavtal med det kommunala bostadsbolaget för att stötta våldsutsatta att få en stadigvarande bostad.
Marie Edbom
– En bostad är en sådan viktig del för att våldsutsatta ska kunna komma vidare. Risken är ju annars att den våldsutsatta tvingas stanna i en relation med en man som utövar våld, säger Marie Edbom, enhetschef på Mora kommun.
– Utan avtalet vet jag inte hur vi skulle ha hittat boende till våldsutsatta. En bostad betyder att kvinnan återfår sin självständighet. Hon kan låsa om sig.
Fasta möten är nyckeln
Samverkansavtalet innebär att kommunen och det kommunala bostadsbolaget har regelbundna möten en gång varannan månad för att socialtjänsten ska få möjlighet att lyfta de behov av bostäder som finns. Inför ett möte gör socialtjänsten en sedvanlig bedömning av vad den enskilda behöver samt inhämtar samtycke om att lämna information i ärendet till bostadsbolaget. Mellan tre och fem gånger per år handlar ärendena om våldsutsatthet och det tar oftast bara några månader för den våldsutsatta att få en lägenhet.
– Vid mötet förordar vi att kvinnan ska få ett hyreskontrakt. Om det är så att den våldsutsatta till exempel har skulder kan socialtjänsten och bostadsbolaget teckna ett socialt kontrakt vilket innebär att vi går in som hyresvärd och att personen hyr i andra hand av oss. Efter ett år brukar de få ta över kontraktet om allt fungerat bra. Men kommunen betalar aldrig hyran, det gör hyresgästen. Däremot kan vi bevilja försörjningsstöd, säger Marie Edbom.
Utbildning ger förståelse för våldsutsattas situation
Samverkansavtalet innebär inte att det kommunala bostadsbolaget avsätter ett visst antal bostäder per år till invånare som har kontakt med socialtjänsten.
– Vi valde att enbart ha ett avtal om kontinuerliga möten eftersom vi aldrig vet hur behoven kommer att se ut, säger Marie Edbom.
Mora kommuns kvinnofridssamordnare har också utbildat anställda på det kommunala bostadsbolaget om utsatthet för våld. Det har gjort samverkan enklare, säger Marie Edbom.
– Kunskapen har gett en större öppenhet att hjälpa till, de anställda vill vara en del i arbetet. Till exempel sätter bostadsbolaget upp information i tvättstugan om var utsatta kan få stöd, säger hon.
Svårast när kvinna behöver byta kommun
Socialtjänsten gör alltid en bedömning av risken för fortsatt våld mot den utsatta med hjälp av bedömningsmetoden FREDA som utvecklats av Socialstyrelsen. I en del ärenden framkommer det att personen inte kan vara kvar i kommunen där oftast våldsutövaren befinner sig på grund av hög risk för våld. Det är de svåraste ärendena i fråga om stadigvarande bostad, säger Marie Edbom.
– För oss är det ett jätteproblem när en våldsutsatt behöver bostad i en annan kommun. Tyvärr blir det också vanligare. Vi skulle behöva bygga upp en samverkan mellan kommunerna. Det vanligaste nu är att vi löser boendefrågan med hjälp av det skyddade boendet som ibland kan ordna bostad. Men vi stöttar även den våldsutsatta med att söka bostad i andra kommuner, säger hon.
Fakta
- Enligt en kartläggning gjord av länsstyrelserna om kommuners insatser för att hjälpa våldsutsatta personer att ordna stadigvarande boende efter vistelse i skyddat boende eller annat tillfälligt boende upplever kommunerna att det oftast finns en god tillgång på skyddat boende.
- Men de flesta länsstyrelser uppger att kommunerna beskriver det som svårt att stötta våldsutsatta, majoriteten av dem är kvinnor, till ett stadigvarande boende.
- 2021 fick länsstyrelserna i uppdrag av regeringen att göra kartläggningen.
- Länsstyrelsen i Västerbottens län har sammanställt kartläggningar från landets 21 länsstyrelser i rapporten ”Till stadigvarande boende. /…/”.
- Kommunerna har ett ansvar för bostadsförsörjningen, det framgår dels av regeringsformen, dels av lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar.