Avtal om lägenheter löste boende för våldsutsatta i Sundsvall

Det var i december 2021 som en kvinna som hade utsatts för våld kunde flytta in i den första lägenheten som det kommunala bostadsbolaget hade avtalat om att förmedla till socialtjänsten. Sedan dess har bostadsbolaget ordnat ytterligare bostäder varje månad, enligt överenskommelsen.

– Det är så magiskt när vi kan berätta för kvinnorna, som det oftast är, att de äntligen har en egen stadigvarande bostad. När kvinnorna kan flytta kan de också bli fria från våldet. De kan komma igång med sina liv igen, säger Anna Eng, socialsekreterare vid enheten Stödcentrum Vuxna på Sundsvalls kommun.

Ständig kamp för att hitta boende åt våldsutsatt

Stödcentrum har med Anna Eng som initiativtagare drivit på för att kunna bistå våldsutsatta med en stadigvarande bostad. Hon fick nog en dag när hon återigen hade behövt kämpa för att hitta någonstans att bo åt en kvinna som var våldsutsatt.

På kvinnojourens skyddade boende med fem platser var det fullt, och de som fått akut skydd där blev dessutom oftast kvar alldeles för länge. De satt fast utan möjligheter att komma vidare till en lägenhet på grund av brist på bostäder och krav från bostadsbolaget om kötid.

Sundsvalls kommun har även ett så kallat stödboende för våldsutsatta men också i de fyra lägenheterna var det fullt. Kvinnan hade dessutom skulder på grund av det våld som hon hade utsatts för.

– Jag var så frustrerad. Jag kände att det här är ett systemfel. Vi kan inte låta våldsutsatta vara utlämnade till ett bostadsbolags regler om kötid. Inte heller ska barn och kvinnor tvingas stanna på en kvinnojour i åratal. Det finns barn som har vuxit upp på kvinnojouren. Vi skapar ju ohälsa när vi inte kan hjälpa kvinnorna vidare från det skyddade boendet, säger Anna Eng. 

Vände sig till politiker i nämnd

Efter att ha pratat med enhetschef Karin Silfversten tog Anna Eng kontakt med ordförande för individ- och arbetsmarknadsnämnden, Jonas Väst. Hon ville få till ett möte för att hitta en hållbar lösning på bostadsfrågan. Jonas Väst svarade snabbt och bara kort efter den första kontakten kallades Anna Eng och kollegerna på Stödcentrum till ett möte. Då var även Pernilla Berg, styrelseordförande för det kommunala bostadsbolaget, på plats.

Jonas Väst har som politiker arbetat många år med sociala frågor. Under sex år var han ordförande i individutskottet i den nämnd som fattar beslut i ärenden som rör enskilda kommuninvånares behov av insatser, däribland de som är utsatta för våld.

– Jag har följt frågan om de behov som våldsutsatta har under lång tid. Jag vet hur situationen ser ut. När Anna Eng så tydligt beskrev hur kvinnorna och barnen missgynnas av kösystemet insåg jag att vi politiker behövde agera. Jag har inflytande och ville se resultat i den här frågan, säger Jonas Väst.

Nollvision mot våld i ryggen

Sundsvalls kommun hade under våren 2021 dessutom fattat beslut om en nollvision mot våld. I nollvisionen står det inskrivet att kommunen och det kommunala bostadsbolaget i samverkan ska ta fram åtgärder för att tiden för våldsutsatta att få en egen bostad ska kortas.

Nollvisionen gav honom stöd när Anna Eng tog kontakt, säger Jonas Väst.

– Jag hade ju visionen i ryggen. Som politiker måste vi se till att den omsätts i handling, säger han.

Enades om särskild lösning för våldsutsatta

Sedan tidigare avsätter det kommunala bostadsbolaget 100 lägenheter per år för sociala behov. Lägenheterna är vikta för alla typer av behov, som till exempel från personer med missbruk, flyktingar och våldsutsatta. Under mötet uppmanade Jonas Väst bostadsbolaget att lyfta ut gruppen våldsutsatta: ”De måste ligga utanför den nuvarande kvoten lägenheter.”

– På mötet kom vi överens om en särlösning. Kvinnorna och barnen, och även de män som är utsatta för våld, måste få komma först. Ytterst är det ju en fråga om liv och död eftersom våldet inte sällan är allvarligt, säger Jonas Väst.

Stödcentrum föreslog att en lägenhet per månad skulle tilldelas våldsutsatta, vilket bedömdes möta det behov som finns.

Krav på säkerhet ställdes i avtalet

I slutet av 2021 skrev kommunen och bostadsbolaget ett avtal. Men det var inte utan krav från socialtjänsten. I avtalet specificeras en rad punkter som behöver vara uppfyllda och som avser bostaden, och allt handlar om säkerheten för den som är utsatt.

– Säkerheten och barnperspektivet kommer i första hand. Därför vill vi att det ska finnas en skola i närheten och att bostaden inte ligger för långt ut i något ytterområde. Lägenheten får inte heller ligga på bottenplan och det måste finnas portkod för att komma in i entrén, säger Anna Eng.

Nu finns det också en rutin för hur arbetet med att ordna en lägenhet ska gå till.  

– Avtalet har betytt hur mycket som helst för dem som är utsatta för våld. Det är inte längre fullt i det skyddade boendet, det finns luft i systemet. Vi kan äntligen göra något konkret för dem som är utsatta för våld och det går smidigt och snabbt när vi har en rutin. Stödcentrum har under lång tid kämpat för att få till en överenskommelse gällande förtur till bostäder för våldsutsatta inom det kommunala bostadsbolaget. Det som har varit avgörande nu var att politikerna fattade beslut så det kunde bli verklighet, säger Anna Eng.  

Svårt hitta bostäder för våldsutsatta i missbruk

Men det finns en grupp våldsutsatta som kommunen fortfarande har svårt att stötta till ett eget boende. Det är kvinnor i missbruk som också är utsatta för våld. I Sundsvall tar inte det skyddade boendet emot kvinnorna. "Det är helt förståeligt eftersom det finns barn där", säger Anna Eng.

Tanken är nu att socialtjänsten ska lyfta frågan med andra enheter i kommunen för att se hur man kan samverka.

– Vi påminner ständigt om att det är så viktigt att ställa frågor om våld. Många av de kvinnor som missbrukar är också utsatta. Vi måste kunna jobba med utsattheten för våld, trots att kvinnorna är i ett aktivt missbruk. Nu har kvinnorna oftast ingenstans att ta vägen och därför behöver vi verkligen ta tag i den frågan, säger Karin Silfversten, enhetschef på Stödcentrum.

Fakta

• Enligt en kartläggning gjord av länsstyrelserna om kommuners insatser för att hjälpa våldsutsatta personer att ordna stadigvarande boende efter vistelse i skyddat boende eller annat tillfälligt boende upplever kommunerna att det oftast finns en god tillgång på skyddat boende.
• Men de flesta länsstyrelser uppger att kommunerna beskriver det som svårt att stötta våldsutsatta, majoriteten av dem är kvinnor, till ett stadigvarande boende. 
• 2021 fick länsstyrelserna i uppdrag av regeringen att göra kartläggningen. 
• Länsstyrelsen i Västerbottens län har sammanställt kartläggningar från landets 21 länsstyrelser i rapporten ”Till stadigvarande boende. /…/”.
• Kommunerna har ett ansvar för bostadsförsörjningen, det framgår dels av regeringsformen, dels av lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. 

Intervju i NCK:s kunskapsbank om länsstyrelsernas kartläggningar om kommuneras insatser för att ordna stadigvarande bostäder till våldsutsatta.

Lärande exempel om Mora kommuns samverkansavtal med det kommunala bostadsbolaget för att ordna stadigvarande bostäder till våldsutsatta.