Små kommuner i Halland samverkar kring våldsutövare

I Halland samverkar länets sex kommuner för att kunna erbjuda våldsutövare insatser i enlighet med de nya kraven i socialtjänstlagen. Under våren 2023 ska en gruppverksamhet dra igång.

Jana Rodvik och Regina Lindahl

Jana Rodvik och Regina Lindahl är både utvecklingsledare inom RSS Kvinnofrid i Hallands län. Foto: Jonas Arneson

Tre behandlare från Varbergs kommun har nyligen tillträtt sina halvtidstjänster i projektet som ska pågå i två år. Behandlarna är utlånade till projektet genom ett samverkansavtal mellan de små kommunerna i länet: Kungsbacka, Varbergs, Falkenbergs, Hylte, Halmstads och Laholms kommun.

Syftet är att starta en gruppverksamhet för våldsutövare på två orter. För att få komma med i gruppen krävs att socialtjänsten i hemkommunen utreder behovet och fattar beslut om insatsen. Verksamheten i samverkansprojektet finansieras gemensamt av kommunerna och varje kommun betalar enligt en fördelningsnyckel baserad på antal invånare.

Många fördelar med samverkan kring våldsutövare

Det finns flera fördelar med att driva verksamheten tillsammans, menar Regina Lindahl, utvecklingsledare inom RSS kvinnofrid i Hallands län samt samordnare för våld i nära relationer i Varbergs kommun. 

Regina Lindahl

Regina Lindahl

– Dels finns det en aspekt som handlar om underlag. Det är svårt att få deltagare till en grupp i respektive kommun. Dessutom har vi inte råd att erbjuda den här sortens grupper för de få personer som vi når i vår kommun. Dels finns det en kunskapsmässig aspekt. Tack vare samarbetet sprider vi kunskapen om insatser för våldsutövare i hela länet. Vi får en gemensam kunskap som i slutänden gynnar invånarna, säger Regina Lindahl. 

Brukare från olika orter en fördel

Även för brukarna finns det fördelar med samverkan över kommungränserna, menar hon.

– För den som ska delta i en grupp kan det finnas en trygghet i att inte gå till den egna kommunens verksamhet. Dessutom kommer gruppen att bestå av personer från olika orter och kommuner, så det är mindre risk att deltagarna känner någon, säger Regina Lindahl.

Det var efter en kartläggning av kommunernas arbete för våldsutsatta och våldsutövare som diskussionerna om en samverkan kring gruppen började. Kartläggningen som gjordes 2019 visade att det fanns mer arbete att göra i fråga om våldsutövare. Kommunerna samverkade redan sedan en tid tillbaka i frågor som rörde hela socialtjänstens arbete genom ett nätverk för socialtjänstchefer.

– Alla kommuner gav samma bild, att det var svårt att nå målgruppen. Dessutom önskade de att det fanns någon form av gruppverksamhet. Men i de enskilda kommunerna fanns det inte underlag för att skapa en sådan verksamhet, säger Regina Lindahl.

Jana Rodvik

Jana Rodvik

Våldsutövare är viktiga att nå, säger Jana Rodvik, utvecklingsledare inom RSS kvinnofrid i Hallands län samt handläggare för våld i nära relationer i Varbergs kommun.

– Om vi ska få stopp på våldet måste vi fånga upp våldsutövaren. Vi måste visa på att det är där som ansvaret ligger, säger hon.

Viktigt att nå ut med informationen till våldsutövare

Inför projektstarten höll utvecklingsledarna workshops med kommunerna för att diskutera hur samverkan skulle läggas upp.

– Vi fick också skjuts i arbetet genom den nya lagstiftningen. Tack vare den fick vi även medel till verksamheten, säger Regina Lindahl.

En viktig arbetsuppgift för de anställda behandlarna är att marknadsföra insatserna – att nå ut med information om att stödet finns. Kommunerna har fortfarande svårt att fånga upp våldsutövare. Men, säger Regina Lindahl, det handlar också om att socialtjänsten måste använda sig av den kunskap som finns om våld och exempelvis kopplingar till psykisk ohälsa och missbruk.

– Vi möter män med både psykisk ohälsa och missbruk men vi frågar inte dem om de utsätter närstående för våld. Vi har ett jobb att göra där. I Varbergs kommun har vi även inlett ett samarbete med polisen för att få besöka våldsutövare som sitter i arresten för att berätta om det stöd de kan få hos oss i socialtjänsten, säger Regina Lindahl.  

Innan verksamheten drar igång ska behandlarna även utbildas. Men vilken behandlingsmetod som ska användas är ännu inte klart.

– Det finns flera olika metoder men det finns ingen enskild behandling som rekommenderas av Socialstyrelsen. Behandlarna kommer i vår att gå utbildningen ”Samtal om våld” som bygger på metoden Alternativ till våld, ATV, till att börja med, säger Regina Lindahl.  

Webbstödet om socialtjänstens ansvar för våldsutövare

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin