700 elever utbildas om sexuell exploatering varje år

På Dragonskolan i Umeå, en av Sveriges största gymnasieskolor, utbildar Elevhälsan varje år 700 elever om sexuell exploatering och prostitution. Initiativet engagerar hela skolan och har resulterat i stora attitydförändringar hos eleverna. Efter tre år har satsningen nu blivit permanent och initiativet har spridits till flera andra skolor i norra Sverige.

Porträttbild på Annie Sellman, Angelica Rönnfjord och Elin Jakobsson utanför Dragonskolan.

Annie Sellman, skolsköterska, Angelica Rönnfjord, skolkurator, och Elin Jakobsson, skolpsykolog, framför entrén till Dragonskolan.

Elevhälsans projekt om sexuell exploatering och prostitution startade som ett pilotprojekt höstterminen 2023, då man upplevde att elevernas kunskap i ämnet var bristfällig och attityderna i korridorerna och klassrummen oacceptabla.

I projektgruppen ingår Angelica Rönnfjord, skolkurator, Annie Sellman, skolsköterska, och Elin Jakobsson, skolpsykolog. Projektet genomförs i årskurs två med finansiellt stöd av Länsstyrelsen och Umeå kommun.

En trestegsraket

Projektet består av flera delar. Först går Elevhälsan ut på ett klassbesök där de introducerar ämnet prostitution och sexuell exploatering, de går igenom olika relevanta begrepp och förbereder klassen inför nästa steg.

– När vi kommer ut på första klassbesöket då hör vi elever som sitter och småfnissar lite och det kan komma kommentarer som ”det är bara horor som säljer sex” eller ”det är väl inget konstigt att de säljer sex, de får ju pengar för det”, säger Annie Sellman, skolsköterska.

Efter första besöket följer en föreläsning med Simon Häggström, polis och författare. Han berättar dels om verkliga händelser från sitt arbete som prostitutionspolis i Stockholms innerstad och dels om ämnen som sugardejting, pornografi, betalplattformen Onlyfans och om hur sexköp har gått ner i åldrarna.

– Vi upplever att han pratar om alla de ämnen som andra kan tycka är svåra att beröra i sin undervisning, eller som kan vara lite känsliga. När eleverna lyssnar på honom, någon utifrån som inte lindar in någonting i bomull, då får de som en verklighetscheck, säger Annie Sellman.

Och eleverna lyssnar under total tystnad.

– Det är helt knäpptyst. Under 75 minuter är det ingen som pratar, ingen som skojar, ingen som reser sig upp och går. Det är anmärkningsvärt, fortsätter Annie Sellman.

I efterarbetet arbetar eleverna med reflektionsövningar baserade på olika fallbeskrivningar där de får diskutera och reflektera över frågeställningar och själva ta ställning.

– Målet med klassbesök två är att vi vill att eleverna ska fortsätta att reflektera kring frågan i stort men också att de fundera över sina egna tankar och åsikter – hur tänker jag kring det här? hur skulle jag agera? hur vill jag agera i en sån här situation? Vi vill att eleverna ska bli mer medvetna och fundera över vilken person de vill vara, säger Angelica Rönnfjord, skolkurator.

Attitydförändringar i klassrummen

Två kvinnor går i en skolkorridor.

Angelica Rönnfjord, skolkurator och Annie Sellman, skolsköterska.

När Elevhälsan gör klassbesök nummer två är det en helt annan grupp som de möter.

– Vi ser verkligen en snabb attitydförändring i klassrummet före och efter man tagit del av Simons föreläsning, säger Annie Sellman.

I utvärderingarna får projektet positiv feedback från eleverna som uttrycker att de verkligen tagit till sig av föreläsningen och att de önskar att alla elever ska få ta del av den.

– Många elever beskriver att de inte förstod hur illa det var, de säger saker som ”jag förstod inte hur mycket lidande som dolde sig bakom pornografin” eller ”jag förstod inte att det är utsatta människor som lägger ut bilder på sig själv på internet”. Man märker att eleverna reagerar med allvar. Man raljerar inte över det här, fortsätter Annie Sellman.

Engagerar hela skolan

Porträtt på Elin Jakobsson.

Elin Jakobsson, skolpsykolog.

Det har även gjorts satsningar på att höja kunskapen om sexuell exploatering och prostitution hos lärarna, så att även de är rustade för att kunna ta de svåra samtalen med eleverna och hantera eventuella känslor som kommer upp.

– Första året bjöds regionkoordinatorn för människohandel och prostitution in för att föreläsa för lärarna för att stärka deras kompetens, säger Angelica Rönnfjord.

Nu när projektet är inne på sitt tredje år märks det även förändringar i skolan i stort. Projektet engagerar hela Elevhälsan på Dragonskolan och har även börjat engagera lärarna på de olika programmen.

– Fördelen nu när vi hållit på i några år – är att flera i skolpersonalen har lyssnat, tagit del av och blivit mer vaksamma på det här ämnet vilket gör att det är flera som kan fånga upp och föra diskussion med eleverna, på lektioner och i korridorerna, säger Elin Jakobsson, skolpsykolog.

Utvecklingen framåt

Rektorerna på Dragonskolan har nu beslutat att det är skolan själv som kommer att finansiera projektet framöver och att det ska integreras i årshjulsarbetet med koppling till ämnet sexualitet, samtycke och relationer. Alla elever i årskurs två på Dragonskolan – omkring 700 elever varje år – kommer att utbildas om sexuell exploatering och prostitution varje år.

Lärdomar till andra skolor

Utifrån tre års erfarenheter lyfter Annie Sellman, Angelica Rönnfjord och Elin Jakobsson fyra framgångsfaktorer:

Utgå från verkligheten
En tydlig koppling till konkreta fall och berättelser är central för att nå fram till eleverna. Det gör ämnet begripligt och skapar engagemang.

Använd en föreläsare som fångar intresset
Det behöver inte vara en känd person, men någon med erfarenhet och trovärdighet som kan tala öppet och utan omskrivningar.

Börja i liten skala
Ett pilotprojekt ger möjlighet att testa, utvärdera och utveckla modellen innan den skalas upp.

Förankra projektet i organisationen
Stöd från rektor och ledning är avgörande för att ge projektet utrymme och legitimitet.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin