Workshop utvecklar arbetet mot sexuell exploatering

Christian Andersson, Region Östergötland, ledde workshopen om prostitution och människohandel för sexuella ändamål.
För att förbättra stödet till personer som är utsatta för sexuell exploatering har medarbetare i kommun, region och ideella verksamheter i Östergötland deltagit i en workshop. I fokus stod utsattas erfarenheter och hur behoven möts på bästa sätt.

Deltagarna utvecklade stöd till utsatta.
Omkring 25 personer har samlats i en av salarna i Linköpings slott. På en förmiddag ska deltagarna formulera en idé för hur arbetet på den egna arbetsplatsen kan utvecklas för att hjälpa utsatta i prostitution och människohandel. Workshopen utgår från metoden tjänstedesign som sätter användarens behov i centrum. Metoden syftar till att utveckla verksamheter, till exempel socialtjänstens insatser för klienter som är utsatta för våld.
— Utgångspunkten här i dag är berättelsen. Det är användarens erfarenheter och faktiska behov som styr. När vi lyssnar på användaren kan vi utveckla och förbättra stödet. Att ta in användarens perspektiv är numera också ett krav enligt den nya socialtjänstlagen, säger Christian Andersson, utvecklingsledare i Region Östergötland som leder workshopen. Den arrangeras för första gången av regionen tillsammans med Länsstyrelsen Östergötland.
Omfattande sexhandel i länet
En kartläggning från 2023 gjord av Länsstyrelsen Östergötland visar att prostitution och människohandel är vanligt i länet. Enligt Johan Landstedt, utvecklingsledare för mäns våld mot kvinnor, prostitution och människohandel för sexuella ändamål vid länsstyrelsen, är sexhandeln omfattande.
— Sexköpen pågår dagligen och mörkertalet är stort. Men vår förmåga att upptäcka dem som är utsatta är låg och insatserna är få. Det här behöver vi göra något åt. Att så många deltar nu i workshopen visar på att det numera finns en medvetenhet om att människor är utsatta, säger Johan Landstedt.
Deltagare lyssnar till utsatt
Workshopen inleds med att en person som varit utsatt för sexuell exploatering berättar.
”Jag tittade på porr tillsammans med en kompis. Det var kompisen som visade mig porr, jag var bara ett barn. I tidiga tonåren hade jag kontakt med en man på nätet som jag träffade. Han utsatte mig för sexuella övergrepp, jag sa nej men han lyssnade inte. Sen började jag att sälja sex på nätet. Männen kallade det för dejter. Pengarna gjorde så att jag kunde träffa mina vänner. Det var en av drivkrafterna bakom, att få pengar. Jag fick även bekräftelse av att sälja sex. Självhat var också en stark drivkraft, att sälja gav mig ångestdämpning.”
Flera av deltagarna ställer frågor för att få veta mer, som till exempel ”vad kunde vi ha gjort för att få dig att sluta sälja sex?”.
— Sluta är ett väldigt laddat ord. Säg inte sluta, det gör bara att man gör tvärtom. Ordet kan också upplevas som ett anklagande. Det som hjälpte mig var att de som stöttade fanns kvar länge, de fortsatte att fråga. Jag kände att de brydde sig om mig och jag fick förändra situationen i min takt. Push och press fungerar inte.

Deltagarna går sedan över till att diskutera de insikter de har fått genom berättelsen samt vilka möjligheter som verksamheterna har, det vill säga hur medarbetarna skulle kunna utveckla arbetet utifrån upptäckterna.
Idéer på lösningar tas fram
Nästa övning handlar om att formulera idéer för hur arbetet kan göras bättre. Idéerna bedöms direkt av användaren.
%20Johanna%20Palmstierna%20POM%20IMG_5619.png)
Johanna Palmstierna
Johanna Palmstierna är utvecklingsledare vid Forskning och Utveckling, FoU, Östergötland. Hennes grupps förslag handlar om att få till ett kontinuerligt sätt att ställa frågor om utsatthet för sexuell exploatering.
— Vi behöver rusta personalen i att ställa frågor och ge dem kunskap om vilka insatser som är verkningsfulla. Vår idé är att ta fram checklistor och rutiner för att underlätta för personalen att faktiskt fråga om utsatthet för sexuell exploatering, lyssna och stå kvar, säger Johanna Palmstierna.
Förslaget får ett ja från användaren med ett tillägg:
— Det är också viktigt att ni har med användare när ni utformar checklistorna så att de bygger på verkliga situationer.
Johanna Palmstierna har provat metoden tjänstedesign tidigare och säger att hon är ”helt såld” på sättet att arbeta.
— Det är så centralt att vi lyssnar och involverar användarna, det är ju också något som uttrycks i socialtjänstlagen. Jag tycker om processen. Man går från att prata till att faktiskt ha en idé om något som kan göras. Vi behöver prata mer om prostitution och människohandel, vi gör det alldeles för lite i våra verksamheter trots att vi vet att det är vanligt och att många är utsatta. Nu är det viktigt att vi tar det här vidare, säger Johanna Palmstierna.

Fakta
Tjänstedesign är en användardriven utvecklingsmetod.
Workshopen följde Sveriges kommuner och regioners, SKR, modell för tjänstedesign som kallas för Innovationsguiden.
Innovationsguiden är indelad i sex steg.
Första steget handlar om att ringa in problemet, sista steget om att förverkliga en idé som kan lösa det.