Kronofogden ger stöd i att upptäcka det ekonomiska våldet

Ekonomiskt våld är en form av kontroll och maktutövning över en annan person, där ekonomin används som ett sätt att begränsa, styra eller påverka någon. Det kan ta sig uttryck på många olika sätt.

– Det kan handla om att kontrollera hur någon använder sina pengar, att gömma eller ta gemensamma pengar, att ta lån eller krediter i någon annans namn eller att tvinga någon in i skulder eller ekonomisk brottslighet, säger Reza Baars.

Kronofogdens huvudsakliga uppdrag är att se till att skulder blir betalda och att fungera som en neutral mellanhand mellan den som ska betala och den som ska få betalt.

– Vi möter människor som befinner sig i olika typer av utsatta situationer. De som kontaktar oss gör det ofta med frågor om sin egen skuldsättning eller för att få hjälp med att få betalt, säger Reza Baars.

Hon är chef för Kronofogdens förebyggande verksamhet, som arbetar för att motverka överskuldsättning i samhället. Enheten ansvarar bland annat för barns rättigheter, jämställdhetsintegrering och ungas skuldsättning. I samverkan med andra organisationer, myndigheter och civilsamhället sprider de kunskapshöjande insatser.

– Min roll är inte att vara expert i varje del, utan att skapa förutsättningar för våra experter att utveckla arbetet och omsätta kunskap i praktiken. Det handlar om att prioritera frågan, samla kompetens och se till att arbetet integreras i vår ordinarie verksamhet.

Tecken på ekonomiskt våld i kundkontakten

Kronofogdens medarbetare kan möta personer som är utsatta för ekonomiskt våld i olika typer av kundärenden, till exempel i samtal till kundservice eller i handläggning av skuldsanering. Det är inte alltid den som ringer själv förstår att den är utsatt.

– Man kanske hör av sig om en skuld men berättar samtidigt att man inte känner igen den, eller att man står som företrädare för ett bolag man aldrig hört talas om. I dialogen med oss kan det framkomma att personen är utsatt för ekonomiskt våld, säger Reza Baars.

Gemensam handledning ska vägleda arbetet mot ekonomiskt våld

Som en del av myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering har Kronofogden tagit fram en handledning vid ekonomiskt våld. Den ger medarbetarna konkret stöd i hur de ska agera i möten med personer som kan vara eller ha varit utsatta.

– Handledningen innehåller bland annat en checklista för dokumentation och agerande vid kontakt med våldsutsatt. Vi har fått väldigt mycket lovord kring den och vi vill gärna att den används av fler, utanför myndigheten, säger Reza Baars.

Kronofogden har också genomfört flera strategiska och kompetenshöjande insatser kring ekonomiskt våld, bland annat genom att ta fram informationsmaterial för både internt och externt bruk.

– Det vi har gjort är ett resultat av ett gemensamt arbete där vi har haft stark expertkompetens i organisationen. Min uppgift har varit att ge riktning och skapa struktur så att arbetet får genomslag i hela verksamheten.

Särskild webbsida för yrkesverksamma

– Vi har lagt mycket kraft på att utveckla innehåll och synliggöra begreppet ekonomiskt våld på vår webbplats. Vi har fått mycket positiv återkoppling, inte minst från andra myndigheter som arbetar med frågan, säger Reza Baars.

På Kronofogdens webbplats finns en särskild sida riktad till yrkesverksamma som möter personer utsatta för ekonomiskt våld. Syftet är att ge yrkesverksamma stöd och göra det enklare att agera på tidiga tecken.

– Vi beskriver vad ekonomiskt våld är, hur man kan stötta, vilka råd som kan ges och vilket stöd Kronofogden kan bidra med. Genom att stärka yrkesverksamma stärker vi också möjligheten att nå den som är utsatt i ett tidigt skede.

Råd till den som möter våldsutsatta i sitt arbete

Det är viktigt att arbeta med kompetenshöjande insatser på arbetsplatsen, menar Reza Baars.

– Mitt främsta råd är att aktivt bygga kunskap om vad ekonomiskt våld är och hur det kan ta sig uttryck. Det behövs för att kunna uppfatta signalerna. Det kan handla om att utveckla arbetssätt, se över metodstöd eller att säkerställa att medarbetare känner sig trygga i hur de ska agera om en kund berättar att den är utsatt.

Att berätta om våldsutsatthet kan vara svårt och få berättar spontant. Därför är det viktigt att yrkesverksamma vågar fråga när något verkar fel.

– I mötet med den som kan vara utsatt är det viktigt att vara lyhörd och ge utrymme för personens berättelse. Ibland tar det tid innan någon öppnar upp. Det enklaste man kan göra är att ställa frågor om ekonomi.

Öppna frågor gör det lättare för individen att berätta om sin situation.
Frågor som ”Hur ser din ekonomiska situation ut?” eller ”Hur ser din insyn ut i familjens ekonomi?” kan synliggöra utsattheten och skapa en grund för vidare stöd.