Lärare med gedigen kunskap om våld undervisar juriststudenter

På juristprogrammet vid Umeå universitet är det de ordinarie lärarna som undervisar i ämnet mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, inte externa experter. En stark forskarmiljö bidrar till legitimiteten.

Görel Granström undervisar i en undervisningssal

Görel Granström är universitetslektor på juristprogrammet vid Umeå universitet. Foto: Malin Grönborg

Undervisning om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer har länge ingått i juristprogrammet vid Umeå universitet. På institutionen finns ett starkt engagemang i frågorna och flera av lärarna är själva forskare inom brottsofferforskning, våldsforskning eller genusforskning. Värdet att av ha kompetensen på institutionen är stor och fördelarna flera, säger universitetslektor Görel Granström.

Att ha lärare som kan integrera grundutbildning och forskning ger tyngd och legitimitet åt området. Det gör det också möjligt att låta ämnet genomsyra den ordinarie undervisningen, i stället för att vid enstaka tillfällen plocka in externa föreläsare.

– De ordinarie lärarna känner sina studenter, vilket främjar goda diskussioner. Det här är ett ämne som kan provocera och väcka känslor. Som lärare är det viktigt att vara trygg i sin roll och kunna hantera de situationer som dyker upp. Där kommer legitimiteten in, säger Görel Granström.

Obligatorisk undervisning följs av valbara kurser

Hon framhåller vikten av att den grundläggande undervisningen är obligatorisk. Som yrkesverksam jurist kommer du förr eller senare att komma i kontakt med mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

– Därför är det jätteviktigt att baskunskapen når alla studenter. Beroende på intresse och karriärsval kan de sedan fördjupa sig under de frivilliga kurserna.

På juristprogrammet i Umeå är de första sex terminerna obligatoriska, medan de följande tre terminerna består av valbara kurser och examensarbete.

Det är framför allt under termin fem som studenterna arbetar konkret med frågor som rör våld i nära relationer. De läser då kurser i straff- och processrätt och har seminarier bland annat om brottet grov kvinnofridskränkning, om våldtäktsbrottet och om barns utsatthet.

– Vi arbetar med problembaserat lärande och eftersträvar studentaktivitet och diskussioner hellre än rena föreläsningar. Just att möta studenterna i mindre seminariegrupper är en förutsättning för att kunna arbeta med de här frågorna på ett bra vis, säger Görel Granström.

Övar praktiskt i rättegångsspel

Under termin fem har studenterna även så kallade rättegångsspel. De tilldelas roller som domare, åklagare, brottsoffer och övar olika scenarier. Inget spel handlar specifikt om våld i nära relationer, men övningen är ändå relevant. Här kommer frågor om bemötande in.

– Hur ska man bemöta brottsoffer som är särskilt utsatta? Vi gör studenterna uppmärksamma på att du kan ha en person vid din sida som mår dåligt och som behöver extra stöd, beroende på vad den blivit utsatt för, säger Görel Granström.

Själv forskar Görel Granström om brottsoffers rättigheter, framför allt offer för hatbrott och hur rättsväsendets aktörer arbetar med dessa frågor. Hon är kursansvarig för kursen ”Rättens historia, teori och metod” som ligger på termin sex. Under kursen tar hon bland annat upp hur lagstiftningen har utvecklats när det handlar om kvinnors rättigheter.

– Som hur våld i nära relationer tidigare sågs som något privat som inte skulle hanteras av rättsväsendet, till att det under senare delen av 1900-talet har blivit alltmer reglerat, säger hon.

Behov av fler praktiska övningar finns

Eftersom mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer redan var integrerat i undervisningen har det nya examensmålet inte påverkat upplägget på programmet. Men självklart finns det en utvecklingspotential, säger Görel Granström.

Till exempel skulle hon gärna se fler praktiska övningar, till exempel vad gäller bemötande och konkreta råd.

– Generellt är vi bättre på teori än praktik, och det tror jag vi delar med många juristutbildningar.

Råd

  • Försök integrera ämnet i den ordinarie undervisningen med de ordinarie lärarna, snarare än att ta in externa experter vid enstaka tillfällen.
  • Det är viktigt med ett bra lärarlag där det ingår forskare som undervisar men också personer från den praktiska verkligheten. När de olika kompetenserna arbetar ihop, och kan föra in både teoretiska och praktiska moment, fördjupas lärprocessen.
  • Ha fokus på seminarier och diskussioner i mindre grupper och försök uppmuntra till mycket studentaktivitet.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin