"Det är viktigt för oss att ämnet hålls levande med progression"

Undervisningen om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer har länge funnits på sjuksköterskeprogrammet vid Röda Korsets högskola men när ändringen i högskoleförordningen kom 2017, om ett examensmål i mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, bestämde sig Leah Okenwa-Emegwa och hennes kollegor för att strukturera upp undervisningen.

– Frågan vi ställde oss var: hur kan vi anpassa den befintliga undervisningen till nya direktiven från regeringen, utan att behöva börja om det arbete vi gjort eller vänta på nästa kurs? Det finns ju en utgångspunkt för vad en sjuksköterska ska kunna och att lindra lidande är en del av rollen, att kunna bemöta våldsutsatta är därmed en del av vårdandet. Så vi väntade inte på att starta en ny kurs, utan vi utgick ifrån det befintliga, säger Leah Okenwa-Emegwa.

De gjorde en kartläggning för att se i vilka kurser ämnet förekom och på vilken nivå, och hittade delar i kursen där ämnet naturligt passade in utifrån sjuksköterskeprofessionen.

– Det visade sig att undervisning i grundläggande teoretiska kunskaper om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer förekom i tidigare terminer utifrån till exempel hälsans bestämningsfaktorer, mänskliga rättigheter och sjuksköterskas roll. Men praktisk kunskap i omvårdnadskontext saknades, så vi lade till lämpliga lärandeaktiviteter i senare terminer i samband med till exempel hälsosamtal och primärvården, säger Leah Okenwa-Emegwa.

Håller ämnet levande

Progressionen har varit viktig i tankarna kring arbetet med examensmålet och undervisningsupplägget som de tog fram till följd av kartläggningen döpte de till "Våga fråga och agera modellen". Kursplanen ser ut så att de två första terminerna fokuserar på grundläggande kunskap i samband med andra grundläggande aspekter såsom hälsans bestämningsfaktorer och befolkningens hälsa. I termin tre kommer det globala perspektivet in i samband med en kurs om global omvårdnad och där tittar studenterna bland annat på våldets olika uttryck utifrån olika traditioner och normer, och risken för stereotyper. Till slut på termin fyra och fem så handlar det om omvårdnad och kliniskt arbete.

– Ämnet kan förekomma i vilken vårdkontext som helst men det är tyvärr tabubelagt, känsligt och anses nästan som ett intrång i patienters privatliv. Det är därför viktigt att ämnet hålls levande med progression under grundutbildningen och förhoppningsvis kommer studenterna att bygga upp tryggheten som de behöver för att ställa frågor om våld, säger Leah Okenwa-Emegwa.

Filmer som diskussionsunderlag

De praktiska bitarna som kom på plats efter införandet av examensmålet om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, var workshops och diskussioner utifrån så kallade cases. Leah Okenwa-Emegwa berättar att NCK:s utbildningsfilmer om att ställa frågor om våld på Webbstöd för vården, som NCKS också har utvecklat, varit guld värda. Specifikt gillar Leah Okenwa-Emegwa filmen om den äldre kvinnan som blir utsatt för våld av sin son. Hon ser den som en bra utgångspunkt för studenterna för att se stereotyper som kan skapas och hur viktigt det kan vara att se förbi dem och ha ett öppet sinne när de möter patienter.

– Jag tror att det är viktigt att se båda delarna av uppdraget, det vill säga mäns våld mot kvinnor OCH våld i nära relation. Det är viktigt att hålla ögonen öppna för mäns våld mot kvinnor som är ett stort folkhälsoproblem, och samtidigt också se förbi vissa stereotyper, till exempel vilka som kan bli offer eller förövare. Risken blir annars att hälso- och sjukvården och övriga aktorer lätt missar personer i andra riskgrupper som omfattas av den nationella strategin, säger Leah Okenwa-Emegwa.