Daglig avstämning på akuten om barn som far illa

Genom att personalen vinner föräldrarnas förtroende och samarbetar med dem underlättas vården av barn som kommer till akuten. Samtidigt kan det bli svårare att se att det finns barn som far illa, och kanske till och med utsätts för våld av en förälder.

– Men när personalen får ett tillfälle att prata om det här gemensamt blir det okej att tänka tanken. Det kan vara att barnet beter sig konstigt eller har en märklig relation till föräldrarna som gör att man reagerar, berättar läkaren Stefan Rune.

Vid det dagliga avstämningsmötet på eftermiddagen finns därför frågan: ”Har vi uppmärksammat de barn som far illa?” med som en punkt. Det ger den grupp med läkare, sjuksköterskor och undersköterskor som jobbat tillsammans under dagen ett tillfälle att reflektera och diskutera.

– Det betyder att vi tänker till under dagen och kanske gör saker vi annars inte hade gjort. Men också att vi görs uppmärksamma på att det här inte är någonting vi får glömma bort. Hur jobbigt det än är måste vi tänka att det faktiskt förekommer att föräldrar gör sina barn illa, säger sjuksköterskan Lina Ringman Andersson.

Grundkunskap om våld till alla

Hon och Lisa Skotte, specialistsjuksköterska barn och ungdom, har tagit på sig ett särskilt ansvar för frågorna. Den här dagen har de planeringsdag och går igenom pärmen med de lokala rutinerna och andra viktiga dokument som alltid ska finnas tillgänglig. Lisa Skotte var med redan när Huddingeprojektet genomfördes på akutmottagningen. Våren 2019 planeras det för ytterligare utbildningar om våld i nära relationer.

– Alla bör ha en grund men det går inte att hålla sig ajour med allt utan vi behöver spetskompetens också. Därför är det bra att jag och Lina har fått det här ansvaret.

Korta möten med patienter försvårar

En särskild svårighet på akuten är att det blir så snabba möten med patienterna.

– Det händer att man får en känsla och ofta är det något med anknytningen som gör att man börjar fundera. Det kan vara ganska små tecken och det är inte lätt att veta ”ska jag spinna vidare på det här”, säger Lina Ringman Andersson.

Även Stefan Rune betonar att det kan vara knepigt att göra en bedömning på den korta tid det handlar om.

– Vi träffar många barn och säkert även många utsatta barn. Vi borde kanske göra fler orosanmälningar än vi gör. Om vi pratar om det tillsammans så blir steget dit inte så långt.

– Vi kan även behöva förklara för föräldrar att vi kan sköta hälsan åt ditt barn men om ni behöver annan hjälp och stöd så finns det andra experter på det inom socialtjänsten, säger Stefan Rune.

Öppna utbildningstillfällen fungerade på akuten

Catharina Ahlsten som numera är vårdutvecklingsledare för våld i nära relation på Stockholms läns landsting och även arbetar vid barnskyddsteamet var projektledare för Huddingeprojektet. Hon påpekar att det krävs flexibilitet för att en utbildningssatsning ska fungera på en akutmottagning.

– Vi hade först en heldag vid tre tillfällen. Sedan ”boade” vi in oss i personalrummet och pratade om barn, äldre och hedersrelaterat våld över en frukost. Mötena började halvsju på morgonen så att även nattpersonalen kunde komma och vi körde tills alla hade haft möjlighet att vara med. Om det gick ett larm fick vi avbryta och senare på förmiddagen hade vi workshops i personalrummet.

På den här tiden var akutmottagningen för barn och vuxna gemensam och personalen fick även tillfälle att träffa representanter för polis, socialtjänst och kuratorer. Att de dagliga avstämningarna, som infördes i samband med Huddingeprojektet, har levt kvar på det som nu är en renodlad barnakut gläder Catharina Ahlsten.

– Vi lyfte in det som en stående fråga och det har fungerat väldigt bra.

Webbstödet om lagkravet att anmäla misstanke om barn som far illa till socialtjänsten