Samverkansprojekt i Piteå förebygger sexuellt våld

Intresset för att prata om sex och samtycke är stort bland unga. Inte minst sedan den nya sexualbrottslagstiftningen trädde i kraft 2018. Och ungdomarna har bra koll på vad som gäller. Det upplever ungdomsmottagningen i Piteå som hoppas att deras uppsökande verksamhet i skolorna ska verka våldsförebyggande. Malin Lundström och Ingela Norén från ungdomsmottagningen i Piteå berättar om sex och samtycke för eleverna i klass 9 i Solanderskolan i Öjebyn.

Det blir lite stökigt i klassen innan alla har hunnit lugna ner sig och kommit till ro. Men när alla i 9B vid Solanderskolan i Öjebyn väl har hittat till sina platser lyssnar de fokuserat på barnmorskan Ingela Norén och kuratorn Malin Lundström.

Just den här lektionen är de ordinarie lärarna inte närvarande. Det brukar bli bäst så.

– Det kan vara bra att det kommer folk utifrån som inte har med betygssättning och så att göra som pratar om de här sakerna. Det vi har fått höra från lärarna är ”det här visste vi inte” eller ”vi kanske har sagt fel”. Vi från ungdomsmottagningen är ju betydligt mer uppdaterade på och bekväma med att prata om sex och det märker ungdomarna ganska fort, berättar Ingela Norén.

Information om samtycke viktig del

För ett och ett halvt år sedan drog ungdomsmottagningen igång den uppsökande verksamheten i skolorna som legat nere en längre tid på grund av resursbrist. En viktig del är information om samtycke, särskilt sedan den nya sexualbrottslagstiftningen trädde i kraft i somras.

– Det är många ungdomar som har hört om samtycke och vet ganska bra vad som menas. Men bryter man ner det lite så blir de mer osäkra. Att hångel inte är ett samtycke till sex och att man har rätt att avbryta ett samlag mitt i kan vara sådant som de inte känner till. Vi behöver också informera om hur man visar tecken på samtycke och berätta att det inte handlar om att man ska skriva ett kontrakt med varandra, förklarar Ingela Norén.

Sund inställning till samtycke

Hon upplever att tjejerna ofta vet att de har rätt att säga nej och uttrycker att det inte är okej med ”tjatsex”. På det stora hela tycker hon att de flesta ungdomar har en ganska sund inställning till vad samtycke är.

– Ibland kanske till och med ungdomarna kan det här bättre än den äldre generationen. Tänk till exempel på ett par som varit gifta i 20 år och där den ena partnern inte vill ha sex längre men den andre tjatar sig till det.

Evelina Igebjörk, en av de elever i 9B som fick information den här dagen, är bara positiv till att unga får lära sig mer om samtycke.

­– Det är egentligen ganska grundläggande och sådant som man borde känna till, men det är inte säkert att alla gör det ändå. Jag tycker att det pratas alldeles för lite om det i skolan, vi har ändå sex- och samlevnadsundervisning i NO och det borde kunna ingå som en del där.

Någon större skillnad i inställning mellan tjejer och killar tror hon inte att det är:

– Det har nog inte med kön att göra utan mer med vilka värderingar man har och hur man är. Och det kan vara väldigt olika från person till person.

Rätten till sin kropp

Ungdomsmottagningen åker ut till årskurs 6, 7 och 9 samt gymnasiet. I de yngsta åldersgrupperna pratar de inte så mycket om själva sexet utan mer om rätten till sin egen kropp. Det är nog så viktigt att tjejerna till exempel vet att de inte behöver stå ut med att killarna nyper dem i brösten eller klappar dem på rumpan. Och att de vuxna inte avfärdar det med ”han är nog kär i dig”.

Dessutom prioriterar ungdomsmottagningen särskilt språkintroduktionsklasserna för nyanlända.

– Där pratar vi mycket om hederskultur, vilka rättigheter som gäller i Sverige, hur vi ser på relationer och sex bland annat. De är ofta jättefascinerade av våra normer och kan ställa frågor om det är okej att ha sex innan man gifter sig, om en man får tvinga sin fru till abort och hur man ska kunna uppfostra sina barn om man inte får slå dem.

”Vi gör skillnad”

– Det känns speciellt med dem som kommer från andra länder. Vi känner verkligen att det vi pratar om har betydelse för dem och nästa generation som ska leva här. Ofta ser de stora fördelar med hur det fungerar i Sverige och uttrycker att det är mycket bättre än i deras hemländer.

Att det blir en form av samverkan mellan regionen och kommunen tycker Ingela Norén också är viktigt. Det ungdomsmottagningen gör är ofta att dra igång något, sedan måste lärarna fortsätta och följa upp. Därför tipsar hon gärna om bra material att visa och diskutera med eleverna.

– Det här kan man inte prata om för mycket just nu. I förlängningen hoppas vi förstås att sexuella övergrepp och våld inte ska finnas längre men så länge det gör det har vi ett jättejobb att göra.

Se mer om samtycke i filmer

Ungdomsmottagningen i Piteå använder sig av filmen "Samtycke för barn" för de yngre barnen.
Nacka kommuns Stödcentrums film för barn om samtycke "Samtycke för barn"

I de äldre årskurserna visar ungdomsmottagningen RFSU:s film "Vill du?" och filmen "Te och samtycke" som är en översättning gjord av FATTA MAN.
RFSU:s film "Vill du? Basketkillarna – om sex och kommunikation"

FATTA MAN:s svenska film efter engelska "Tea & Consent" med titel "Te och samtycke – samtycke på svenska"

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin