Folktandvården frågar personal om våld inför hemarbete
Många anställda arbetar hemifrån under coronapandemin i enlighet med de råd som Folkhälsomyndigheten har gett. Men att sitta hemma innebär en förändrad arbetsmiljö och risk för isolering. På Folktandvårdens kansli i Region Västernorrland har de anställda svarat på frågor, bland annat om det finns något som gör att de inte kan arbeta hemifrån.
Region Västernorrland har tagit fram en riskanalys för att bedöma arbetsmiljön med anledning av coronapandemin. I den ingår en analys av hur anställda påverkas av att arbeta hemifrån. På Folktandvårdens kansli i Härnösand ställs dessutom frågor som handlar om den psykosociala arbetsmiljön. Det görs på initiativ av verksamhetschef Mats Ellner.
– Vi frågar om det finns risk för att den påverkar medarbetaren negativt precis som vi frågar om arbetstagaren exempelvis har de tekniska verktyg som behövs för att kunna arbeta på distans. Allt ska fungera och miljön hemma ska vara sådan att arbetstagaren mår bra, säger Mats Ellner.
Bred fråga om negativ påverkan i riskanalysen
I analysen är frågan inte specifikt inriktad på våld i nära relation.
– Vi valde att ha en bred formulering om negativ påverkan. Riskanalysen skulle ha blivit väldigt omfattande om vi hade brutit ner alla frågor till specifika formuleringar. I stället för vi ett samtal om olika negativa faktorer, det kan handla om våld men också om risker kring en partners missbruk eller ett eget riskbruk, säger Mats Ellner.
– Vi som arbetsgivare behöver vara medvetna om att anställda kan riskera att utsättas för våld när de arbetar hemifrån. Som chef måste jag våga lyfta sådana frågor även om det inte är helt lätt.
Följer Arbetsmiljöverkets föreskrifter
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete ska arbetsgivaren, när ändringar i verksamheten planeras, göra en bedömning om ändringarna medför risker för ohälsa för arbetstagaren.
– När vi ställer om arbetet från fysisk närvaro på arbetsplatsen till distansarbete måste en riskanalys göras, säger Mats Ellner.
Om en anställd säger att det finns sådant som påverkar denne negativt finns det olika åtgärder att ta till, enligt Mats Ellner.
– Den anställde kan komma till kontoret om man vill det. Vi har även möjlighet att erbjuda arbetstagare stöd, exempelvis genom regionhälsan.
Med frågor kan utsattheten upptäckas
Åsa Witkowski, tf föreståndare för NCK och chef för patientverksamheten, har tagit fram ett handlingsprogram som ligger till grund för Region Uppsalas riktlinjer för HR-arbetet, ”Riktlinjer för arbete med likabehandling”. I ett kapitel lyfts särskilt våld i nära relationer fram.
– Om medarbetaren är utsatt för våld i en nära relation påverkar det ens arbetsinsatser, eftersom våldsutsattheten får fysiska och psykiska konsekvenser. Det viktiga är att vara uppmärksam på signaler och att ställa frågor så att utsattheten kan upptäckas. Som arbetsgivare kan man bidra till att arbetstagaren hittar en väg ut. Man ska inte heller glömma att för den som är utsatt för våld i en nära relation kan arbetsplatsen ofta tjäna som en frizon, säger Åsa Witkowski.
NCK har pekat på fyra viktiga åtgärder att vidta för att våld i nära relationer ska kunna upptäckas under den pågående coronapandemin: bryt isoleringen, ställ frågor om våld, sprid numret till Kvinnofridslinjen samt var uthållig.
– Att arbetsgivaren har fortsatt kontakt med medarbetaren är betydelsefullt. Man kan ha regelbundna avstämningar för att fånga upp signaler. Det är också viktigt att arbetsgivaren har en beredskap för att hantera om en medarbetare är utsatt för våld, säger Åsa Witkowski.
Varningstecken att vara uppmärksam på:
- Upprepad korttidsfrånvaro
- Långtidssjukskrivning
- Svårigheter att ändra schema
- Svårigheter att delta i aktiviteter efter arbetstid
Fakta
- NCK har undersökt utsatthet för våld i nära relation bland anställda i Region Uppsala. I en enkät tillfrågades över 1 000 kvinnliga medarbetare om erfarenheter av våld. Av dem som svarade angav 24 procent att de hade erfarenheter av våld.
- I samband med undersökningen gjordes även en studie bland drygt 400 chefer på Akademiska sjukhuset. Cheferna fick frågor om de hade haft erfarenhet av att medarbetare varit utsatta för våld.
- Av de chefer som svarade angav 20 procent att de hade misstänkt att medarbetare var utsatt för våld. 15 procent svarade att de hade frågat en anställd och 13 procent hade hänvisat medarbetare vidare för att få stöd och hjälp.