Folktandvården i Uppsala frågar patienter om våld

– Att ha kunskap är centralt för att kunna ställa frågor om våld. De anställda blir trygga i att fråga när de har tränat på att ställa frågorna, vet hur de ska hantera svaret och har kännedom om vart patienter kan hänvisas, säger Kristin Markman, samordnare munhälsa vid Hälsa, kvalitet och utvecklingsavdelningen på Folktandvårdens ledningskontor.

Den breda satsningen som har genomförts i samarbete med NCK drog igång på samtliga tandvårdskliniker i regionen i januari. All utbildning har skett digitalt med webbkursen som grund och med ett fördjupningstillfälle. Redan i april var satsningen genomförd.

– Planen var egentligen att starta under 2020 men satsningen blev uppskjuten på grund av pandemin. Vi valde att göra utbildningen helt och hållet digitalt eftersom vi inte ville vänta längre. Det är viktigt att ställa frågor om utsatthet, kanske ännu viktigare när många har varit och är isolerade för att hålla nere smittspridningen, säger Kristin Markman.

Frågor om våld införs i hälsodeklarationen

För att säkerställa att frågorna ställs på rutin kommer regionen att lägga in dem i den så kallade hälsodeklarationen. Deklarationen innehåller en rad frågor som ställs till patienten. De kan handla om alkohol, rökning och matvanor. När frågorna om våldsutsatthet ingår i hälsodeklarationen blir det en naturlig del av frågorna om patientens hälsa och välmående, säger Kristin Markman.

 – Tandvården träffar de flesta invånare. Det ger oss möjligheter att tidigt upptäcka utsatthet för våld. När vi frågar kan vi också så ett frö hos patienten att ändra sin situation. Även behandlarna kan få redskap tack vare att vi frågar, tandvårdsrädsla kan bero på våldsutsatthet, säger hon.

Pilotprojekt lade grunden för satsningen 

Den breda satsningen på utbildning och på rutinmässiga frågor om våld inom Folktandvården i Region Uppsala föregicks av ett pilotprojekt som genomfördes under 2019 i samarbete med NCK. Två kliniker fick i uppdrag att ställa frågor om våld samt använda ett skyddat sökord i patientjournalen för att registrera svaren under fem månader. Under det skyddade sökordet förblir informationen i journalen dold när man öppnar journalen via webben. Detta för att uppgifterna inte ska finnas med om en våldsutsatt kvinna tvingas visa sin journal exempelvis för sin partner.

Folktandvården i Region Uppsala var bland de första i landet med att tillgängliggöra journalen via 1177 och det skyddade sökordet blev därför nödvändigt att införa på samma sätt som det tidigare gjorts för journaler i hälso- och sjukvården.

Enligt en utvärdering föll pilotprojektet väl ut, säger Kristin Markman.

– I början tyckte de anställda att det var ovant och obekvämt att ställa frågorna men när projektet var slut ansåg personalen att frågan var som vilken som helst. Att fråga om våld blev en vana och en rutin. Man ansåg också att det fungerade bra att använda det skyddade sökordet, säger hon.

Bra att öva att ställa frågor till kollegor

Enligt Kristin Markman har ett antal lärdomar från pilotprojektet tagits med in i den större utbildningssatsningen. Att träna på att ställa frågor om våld, är en sådan.

– Flera tyckte att det var bra att få öva på kolleger. Det gav en praktisk erfarenhet och lärde de anställda hur just de kunde formulera sig. En annan lärdom som vi tog med oss var betydelsen av att kolleger stöttar varandra när någon får ett jakande svar, säger Kristin Markman. 

Varje enskild klinik har ansvarat för att personalen gått webbkursen om våld. De flesta har genomfört den i grupp vilket har gett dem möjlighet att tillsammans reflektera över vad kunskapen betyder för den egna arbetsplatsen och hur den ska implementeras.

– Att använda webbkursen har gett alla anställda en riktigt bra, och gemensam, grund, säger Kristin Markman.

Utbildningsfilmer från NCK användes i fördjupning

Kristin Markman har hållit i den fördjupande utbildningen anpassat för tandvården. Den handlade om vikten av att ställa frågor om våld samt hur tandvården ska agera vid jakande svar. Vid utbildningen användes NCK:s utbildningsfilmer för vården hämtade från ”Webbstöd för vården”.

– Att även den genomfördes digitalt var inte helt optimalt. Det blev inte de diskussioner som vi hade tänkt oss. Samtidigt tog utbildningen längre tid än vi beräknat, därför att flera ville diskutera. Efter att vi sett filmerna var det många som ville prata om hur de skulle hantera svaret på frågorna om utsatthet för våld. Vi diskuterade också var gränserna för tandvårdens ansvar går. Vi kan inte göra allt utan det viktiga är att vi vet vart vi kan hänvisa patienten, säger Kristin Markman.

Enligt Folktandvårdens riktlinjer ska de anställda om de får ett jakande svar i första hand hänvisa till den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen.

– På Kvinnofridslinjen finns den kompetens som behövs för att stötta patienten och behandlarna, så att den som är utsatt får rätt omhändertagande, säger Kristin Markman.

Utbildningssatsningen ska följas upp under hösten, bland annat ska man ta reda på vad de anställda behöver ytterligare.

– Troligen behöver personalen repetera för att friska upp kunskapen. Och kanske finns det även behov av mer utbildning, säger Kristin Markman.

NCK:s tolv utbildningsfilmer om att ställa frågor om våld
Om tandvårdens ansvar för patienter som är utsatta för våld
Om webbkursen om våld
Kvinnofridslinjen