SEXIT – en metod för att identifiera vålds- och sexuellt riskutsatta unga

Det är rörelse i väntrummet på gymnasieskolan, eleverna fyller i en hälsoenkät inför sitt hälsosamtal med skolsköterskan samtidigt som de får frågan om de vill fylla i ytterligare ett formulär, SEXIT. Frågorna är liknande men med fördjupning inom riskbeteende, sexuell hälsa och våldsutsatthet.

– Det är frivilligt och responsen brukar bli väldigt positiv ifrån eleverna. Efter att de har fyllt i SEXIT-formuläret så tittar jag igenom det och sedan väver jag in svaren i hälsosamtalet, berättar Kristin Björfelt, skolsköterska på Sjölins gymnasium. 

Metoden heter SEXIT och vänder sig till ungdomar mellan 13-24 år. Syftet är att hitta riskbeteenden eller utsatthet för våld hos ungdomar. Kristin Björfelt, som har lång erfarenhet som skolsköterska berättar:

– Våra nya rutiner med SEXIT-formuläret gör det lättare att prata om våld i olika aspekter med våra elever. Vi får helt andra svar från ungdomarna sedan vi började med SEXIT än när vi bara använde våra hälsoformulär och det är lättare att upptäcka våldsutsatthet, sexuellt riskbeteende och nyttjande av droger.

När det gäller våld särskiljs frågorna i formuläret utifrån fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld.

– Det kan handla om att bli kontrollerad eller begränsad av sin partner om val av klädsel, umgänge eller fritidsaktiviteter. Frågorna tar även upp ifall man själv har utsatt någon för våld, vilket jag tycker är en viktig aspekt, eller om någon i ens familj eller närhet har blivit våldsutsatt.

Skapar en trygg plats att prata om svåra saker

När det handlar om svåra och tabubelagda ämnen är det vanligt att ungdomarna inte har pratat med sina föräldrar eller någon annan vuxen inom hälso- och sjukvården. Kristin Björfelt upplever att det blir mer avdramatiserande för eleverna att våga börja prata eftersom alla elever erbjuds att fylla i samma frågor via SEXIT.

– SEXIT-formuläret hjälper oss att välkomna eleverna att prata om svårare saker och upplevelser. Det ger en tydlig signal om att det här är en trygg plats och att jag är här för dig. Eleverna blir även lite mer mentalt förberedda på vad som kommer att ske när de själva fyller i frågorna. Många av ungdomarna faller inte ut på frågorna. Men för de som gör det så är det värt så oerhört mycket.

Det är vanligt med känslor av skam och skuld för den som har blivit utsatt för exempelvis sexuellt övergrepp eller våld. Vid känsliga frågor krävs omtanke och ett icke-dömande bemötande i samtalen.

– Det är också viktigt att uppmärksamma samtyckeslagen och när det behövs, förmedla att hen faktiskt har blivit utsatt för ett brott. Precis som du hade blivit bestulen, hade du haft samma skam och skuldkänslor då?

Stödmanual för samtal

För att underlätta för personalen under samtalet så ingår en stödmanual till SEXIT. Alla som ska börja använda SEXIT-metoden rekommenderas att läsa igenom samtalsstödet innan.  

– Det finns mycket att lära sig, även för erfaren personal inom vården. Olika samtalsämnen kan även motiveras med hjälp av stödet, exempelvis att ungdomar beroende på sexuell orientering kan ha en större risk för utsatthet, säger Kristin Björfelt.

Kristin Björfelt uppmärksammar även nya användare av SEXIT, att det finns en tendens att eleverna svarar olika på samma frågor i SEXIT- och hälsoformuläret, vilket kan vara förvirrande.

– Det är intressant att resultatet blir så olika och skillnaden visar sig i nästan varje klass. Vi tror det beror på att SEXIT är ett externt verktyg, med en tydlig kontext vilket skapar ett sammanhang som gör eleverna mer uppriktiga. Det är också därför det är viktigt att verkligen använda SEXIT och inte bara väva in dessa frågor i det ordinarie hälsoformuläret.

Införandet av SEXIT i verksamheten upplevdes som problemfritt. Efter erbjudande om att delta i ett forskningsprojekt från Kunskapscentrum för sexuell hälsa i Västra Götalandsregionen och Mikamottagningen i Region Stockholm, genomförandes en digital endagsutbildning. I samråd med medicinsk verksamhetschef och rektor beslutade de sig sedan att prova i några klasser. Även om hälsosamtalen tidigare hade gått bra, så upplevde de att komplementet med SEXIT gav en helt ny dimension på samtalen. Efter det togs beslut att använda SEXIT-formuläret i alla samtal med alla elever och nu har det använts i över två år.

– Flera av mina skolsköterskekollegor har blivit intresserade av att gå utbildningen efter att de sett vilken fin effekt Sexit ger på samtalen och vilka positiva upplevelser vi har, avslutar Kristin Björfelt.

Fakta

Metoden heter SEXIT och vänder sig till ungdomar mellan 13-24 år. Den kan användas inom vården, på ungdomsmottagningar och i skolhälsovård. Unga besökare får själva fylla i ett frågeformulär som sedan används som underlag vid samtalet med vårdpersonalen. Syftet med metoden är att hitta och erbjuda unga som är risktagande eller utsatta och /eller personer med erfarenheter av våld, för att kunna erbjuda relevant vård och stöd.

SEXIT-verktyget består av en utbildning, ett frågeformulär och en handbok, för att på ett standardiserat sätt ställa viktiga och känsliga frågor i mötet med unga. Frågorna tar bland annat upp fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Det tas även upp ifall man själv har utsatt någon annan för våld eller om någon i ens familj eller närhet har blivit våldsutsatt.

SEXIT har tagits fram av Kunskapscentrum för sexuell hälsa i samarbete med Sexualmedicinskt centrum-Pilen, Västra Götalandsregionens Kompetenscentrum om våld i nära relationer och Smittskydd Västra Götaland.

Läs mer om SEXIT – samtal om sexuell hälsa och erfarenhet av våld

Vill ni börja med SEXIT?

Läs mer om sexuellt våld i Kunskapsbanken, Nationellt centrum för kvinnofrid