Kommunernas kvinnofridsarbete
Enligt lagen har kommuner ett särskilt ansvar för kvinnor som utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående och ska tänka på att de kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation.
Socialtjänstlagen säger att kommunen har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Det kan handla om omsorg, vård och service, upplysningar, råd, ekonomisk hjälp och annat bistånd. Den som utsatts för våld och som söker stöd och hjälp ska få det oavsett i vilken kommun den bor.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer förtydligar kommunens ansvar. Bland annat slår de fast att kommunen ska se till att det finns rutiner för hur och när socialtjänstens personal ska ställa frågor om våld. Kommunen ska också bedöma risken för att en person som utsatts för våld kan komma att utsättas för ytterligare våld.
Insatser riktade till våldsutövare är en viktig del av arbetet med att förebygga och motverka våld. Målet är att få våldet att upphöra. Efter en lagändring 2021 finns en bestämmelse i socialtjänstlagen om att socialnämnden ska verka för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende. Det är dock upp till varje kommun att bedöma hur verksamheten för personer som utsätter närstående för våld ska bedrivas.
NCK:s Webbstöd för kommuner om kommunernas arbete med våldsutövare
Socialstyrelsens handbok "Våld i nära relationer" för socialtjänsten och hälso- och sjukvården är ett komplement till föreskrifter och allmänna råd.
Stora skillnader mellan kommuner
Forskning, även på senare år, visar att det finns många skillnader i det stöd som socialtjänsten erbjuder. Det handlar både om formerna för stödet och omfattningen. Våldsutsatta i vissa kommuner kan till exempel få samtalsstöd medan våldsutsatta i andra kommuner inte erbjuds någon behandling. Även möjligheterna att få hjälp med boende skiljer sig åt.
Uppföljning av socialtjänstens insatser för våldsutsatta
Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har gjort en sammanställning av socialtjänstens insatser i 3070 enskilda ärenden som rör vuxna. Sammanställningen visar att:
- en av fem är utsatt för mycket grovt våld.
- 94 procent av de utsatta är kvinnor och 6 procent är män.
- få är över 65 år.
- stödsamtal är vanligaste insatsen.
- mer än en av fem får stöd som rör boende (skyddat, tillfälligt, stadigvarande boende).
- 10 procent av våldet är hedersrelaterat.
- utsatta för hedersrelaterat våld får fler insatser i genomsnitt.
- för 71 procent av klienterna förbättras situationen.
- sex av tio anser att insatserna haft stor eller helt avgörande betydelse.
Öppna jämförelser om kommunernas kvinnofridsarbete
Varje år sedan 2012 genomför Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och regioner (SKR) så kallade öppna jämförelser om kommunernas arbete finom området våld i nära relationer. Samtliga kommuner, socialförvaltningar i Göteborg samt stadsdelar i Stockholm får besvara en enkät.
Svaren belyser olika aspekter av kvalitet, resultat och effektivitet inom socialtjänstens områden. Jämförelserna fokuserar framför allt på stöd till kvinnor och män som är utsatta för våld av närstående. Men även barn som bevittnat eller utsatts för våld av närstående.
Öppna jämförelser av våld i nära relationer, Socialstyrelsens webbplats
Tillgång till skyddat boende
I Öppna jämförelser 2019 svarade de flesta kommuner att de erbjuder placering på skyddat boende. Skyddat boende med biståndsbeslut för kvinnor som utsatts för våld fanns i 98 procent av kommunerna. 92 procent av kommunerna svarade att det fanns skyddade boenden att erbjuda för våldsutsatta män.
En kartläggning av skyddade boenden som Socialstyrelsen gjorde 2020 visade dock att få har egna kommunala boenden. Istället drev ideella organisationer 54 procent av de skyddade boendena. 37 procent drevs i kommunal regi och 9 procent av privata aktörer. Totalt fanns det 282 skyddade boenden i Sverige enligt kartläggningen.
IVO har granskat kommuner och regioner
Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har under 2021–2023 genomfört en tillsyn och funnit brister hos kommuner och regioner som kan få allvarliga konsekvenser för våldsutsatta. Bristerna riskerar leda till att vuxna och barn blir kvar i destruktiva relationer eller sociala situationer där våldet kan fortgå med allvarliga konsekvenser, skriver IVO i en rapport.
Det handlar om brister i efterlevnaden av regler, i handläggningen och i samverkan som försvårar upptäckten av våld. Bristerna leder till att åtgärder inte sätts in för att förhindra att våldet fortgår, eller att barn och vuxna blir kvar i destruktiva miljöer. IVO har sett exempel på barn som bott kvar i en våldsam hemmiljö trots att det funnits uppgifter om att barnet utsatts för våld. I tre ärenden som IVO granskat har barn och kvinnor dött till följd av det våld de utsatts för.
Kommunernas och regionernas åtgärder och insatser riskerar att inte bli vare sig relevanta, träffsäkra eller tillräckliga. Åtgärderna riskerar också att inte verkställas i tid eller inte verkställas alls, rapporterar IVO.
Framgångsfaktorer
År 2016 publicerade Sveriges kommuner och landsting, SKL (nu SKR) en undersökning av utvecklingen av kommunernas arbete mot våld i nära relationer. Där identifierades fem olika framgångsfaktorer i kvinnofridsarbetet. De var:
- Många vägar in för våldsutsatta,
- Direkt och adekvat stöd och hjälp erbjuds,
- Kvinnofridsarbete integreras i ordinarie strukturer (bedrivs inte i projektform),
- Samverkan med andra samhällsaktörer och,
- nationellt stöd.
För dig som arbetar i kommunal verksamhet
Webbstöd för kommuner på NCK:s webbplats är ett metod- och kompetensstöd för kommunernas arbete med mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Här hittar du kunskap, regelverk och material för ditt arbete med våldsutsatta och våldsutövare.
I NCK:s kunskapsbank hittar du fakta och forskning om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, forskarpresentationer, och en ämnesdatabas med fler än 2000 sökbara publikationer.
Kontakta oss på kunskapsbanken@nck.uu.se