Görel Granström
- Titel:
- Docent i rättsvetenskap
- Lärosäte:
- Umeå universitet
- Institution:
- Juridiska institutionen
- E-post:
- gorel.granstrom@umu.se
- Webbsida:
- Görel Granströms forskarpresentation vid Umeå universitet
Presentation
Görel Granströms ligger inom ämnesområdena rättsvetenskap, rättshistoria och viktimologi. Hon har undersökt heteronormativa strukturer i rättsväsendet genom att studera hur hbt-personer blir bemötta av rättsväsendet och vilka rättigheter de har som brottsoffer, både vad gäller utsatthet för hatbrott och utsatthet för våld i nära relationer. Hon har också studerat hur rättsväsendets aktörer, främst polis och åklagare, implementerar lagstiftarens intentioner avseende brottsoffers rättigheter.
Forskningsprojekt
Projektets titel:
Att göra sin röst hörd. En rättsvetenskaplig studie av brottsoffers rättsliga ställning i straffprocessen.
Beskrivning av projekt:
Frågan om vilka behov brottsoffer har och vilka rättigheter de ska kunna hävda i sitt möte med rättsväsendet har lett till åtskilliga lagstiftningsreformer. I en internationell kontext har framför allt frågan om brottsoffers rättsliga ställning i den straffrättsliga processen varit i fokus. Detta beror på att brottsoffret i många rättstraditioner bara kan vittna i rättsprocessen och därför har mycket begränsade möjligheter att vara aktiv i rättssalen.
I Sverige kan brottsoffret bli part i målet om hon ses som målsägande, det vill säga om hon kan definieras som någon som utsatts för brottslig handling. Brottsoffret kan då få möjlighet att ställa frågor till den tilltalade under rättegången, lägga fram bevisning samt tala till rättens ledamöter. Möjligheten att tala inför rätten har historiskt sett sällan utnyttjats, men under de senaste 10-15 åren har det hänt att brottsoffer eller anhöriga till brottsoffer utnyttjat den här möjligheten.
Syftet med forskningsprojektet är att undersöka om det kan ses som ett trendbrott i den svenska straffrättsprocessen? Finns det numera ett större utrymme för brottsoffer att komma till tals i rättssalen och försöka påverka påföljdsvalet? Är en sådan utveckling en konsekvens av den svenska rättstraditionen där målsäganden har haft en stark position, eller handlar det om influenser från andra rättskulturer?
Tidsperiod:
2011-2014
Finansiärer:
Brottsofferfonden och Vetenskapsrådet
Publikationer i urval:
Granström, Görel (2021) "Kan offer för könsrelaterat våld ses som offer för hatbrott?" Ingår i: Brottsoffer - rättsliga perspektiv / [ed] Görel Granström och Ruth Mannelqvist, Lund: Studentlitteratur, 2021, s. 173-192.
Granström, Görel (2016) "Kan offer för könsrelaterat våld ses som offer för hatbrott?" Ingår i: Brottsoffer - rättsliga perspektiv / [ed] Görel Granström och Ruth Mannelqvist, Lund: Studentlitteratur, 2016, s. 129-144.
Granström, Görel (2016) "Hatbrott och kön. En omöjlig kombination?" Ingår i: Arbetslinjer och långa linjer: Vänbok till Mats Kumlien / [ed] Marianne Dahlén och Rolf Nygren, Uppsala: Iustus förlag, 2016, s. 181-190.
Granström, Görel (2012) “Straffskärpningsregelns användning vid hatbrott – en fråga om domstolens frihet eller brottsoffrets rättssäkerhet?” i Heber, Anita, Tiby, Eva och Wikman, Sofia (red.) (2012) Viktimologisk forskning, Lund: Studentlitteratur, 2012, s. 295–315.
Granström, Görel (2011) "Familjen och brottsoffret" i Jänterää-Jareborg, Maarit & Kumlien, Mats (red.) (2011) Rätten och rättsfamiljer i ett föränderligt samhälle – rättshistoriskt och komparativt: Vänbok till Rolf Nygren, Uppsala: Iustus Förlag, s. 259–269.
Granström, Görel (2010) ”Hur hanteras hatbrott i det juridiska systemet?” i Deland, Mats, Hertzberg, Fredrik & Hvitfeldt, Thomas (red.) (2010) Det vita fältet: Samtida forskning om högerextremism, Uppsala: Historiska institutionen, Uppsala universitet, s. 197-212.
Granström, Görel (2009) “The Use of Experts in the Legislative Process - Using Swedish Law Reform in the Area of Domestic Violence as an Investigatory Example” i Legisprudence. International Journal for the Study of Legislation, vol. 3(3), 2009, s. 323–349.
Granström, Görel (2007) “Challenging the heteronormativity of law”, i Gunnarsson, Åsa, Svensson, Eva-Maria & Davies, Margaret, (red.) (2007) Exploiting the limits of law. Swedish feminism and the challenge to pessimism, Aldershot: Ashgate Publishing Ltd, s. 125–138.