Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
SKR är en medlems- och arbetsgivarorganisation för landets alla 290 kommuner och 21 regioner. SKR är en politiskt styrd organisation och styrelsen består av förtroendevalda från kommuner och regioner. Särskilt sakkunnig handläggare för kvinnofridsområdet finns på SKR:s avdelning för vård och omsorg, sektionen för socialtjänst och jämställdhet.
Det här gör SKR inom kvinnofridsområdet:
• ger stöd och råd till kommuner och regioner
• stödjer kunskaps- och verksamhetsutveckling
• bevakar kommuner och regioners intressen
• samverkar med myndigheter.
Sveriges kommuner och regioners webbsida om kvinnofrid
Publikationer i urval:
Socialtjänstens stöd till våldsutsatta vuxna. Lärdomar från individbaserad systematisk uppföljning, SU-Kvinnofrid 2021–2023
Vilka är de som söker stöd för våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck? Vilka insatser får de? Gör stödet någon skillnad?
Den här rapporten beskriver resultat från uppföljning av 3 070 enskilda ärenden i socialtjänsten. Uppföljningen har gjorts inom ramen för projektet SU-Kvinnofrid 2021-2023 – ett projekt om individbaserad systematisk uppföljning där kommuner fått stöd att följa upp samtliga ärenden som rör våldsutsatta vuxna.
Rapporten beskriver även lärdomar som dragits under projektets gång: Vad behöver kommuner för att arbeta med individbaserad systematisk uppföljning? Vilket stöd behövs regionalt och nationellt?
Ojämställdhet i socialtjänsten – kunskapsöversikt
SKR har sammanställt forskning och befintlig kunskap om ojämställdhet inom socialtjänsten. Kunskapsöversikten visar hur viktigt det är att öka kunskap, medvetenhet och skaffa sig verktyg för att erbjuda en jämställd och jämlik socialtjänst för alla. Det är en förutsättning för att leva upp till socialtjänstens mål att främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktiva deltagande i samhällslivet.
SU-Kvinnofrid 2019–2020. Slutrapport från projekt om individbaserad systematisk uppföljning av stöd till våldsutsatta vuxna i socialtjänsten
2019–2020 deltog 38 kommuner i SKR:s projekt för individbaserad systematisk uppföljning av socialtjänstens stöd till våldsutsatta. I den här slutrapporten presenteras resultat och lärdomar från projektet.
Projektets sammanställning över de resultat som har framkommit i kommunernas uppföljningar visar att de allra flesta som söker hjälp hos socialtjänsten för utsatthet för våld är kvinnor, 91 procent. Majoriteten av de hjälpsökande är i åldrarna 26–40 år. Ett antal ärenden, 15 procent, bedömdes som hedersrelaterade. I rapporten konstaterar SKR att kommunerna verkar ha svårare att nå män samt personer över 60 år.
Resultaten visar också att de flesta insatser leder till en positiv förändring för klienterna. 78 procent av de klienter som svarat på brukarfrågorna i uppföljningen svarade att deras situation hade förbättrats sedan stödet påbörjades.
Ett mål med projektet var att arbetet med individbaserad systematisk uppföljning skulle bli en integrerad del av den ordinarie verksamheten i de deltagande kommunerna. Enligt rapporten är det målet delvis uppfyllt.
Våld i nära relation – stöd för dig som chef
Att utsättas för våld av en närstående kan få stora konsekvenser för en medarbetares arbetsförmåga, hälsa och hela livssituation. SKR har tagit fram ett stödmaterial om hur du som chef kan stödja utsatta medarbetare att få rätt stöd och hjälp.
Materialet innehåller kunskap om våld i nära relationer, stöd att hålla samtal och råd om hur du som chef kan agera. Här finns också mallar som du kan anpassa efter din egen organisation. Stödmaterialet kan läsas i vilken ordning som helst.
Hälso- och sjukvård för våldsutsatta : så kan arbetet utvecklas
SKR har kartlagt samtliga regioners vård och stöd till patienter som utsatts för våld i nära relation, hedersrelaterat våld och mäns våld mot kvinnor. Syftet är stärka lärandet mellan regioner och stödja hälso- och sjukvården och tandvården att långsiktigt utveckla vårdens kvalitet.
Rapporten identifierar utmaningar, goda exempel och ger konkreta förslag vad beslutsfattare och utvecklingsfunktioner på olika nivåer i hälso- och sjukvården kan göra för att förbättra vården för våldsutsatta.
Ungdomsmottagningar och ungas sexuella hälsa. Nuläge och vägar framåt
SKR har genomfört en nationell kartläggning av ungdomsmottagningarnas arbete med unga när det gäller sexualitet och egenmakt. Syftet med rapporten är att visa på möjligheter att stärka ungdomsmottagningarnas roll och arbete. För att stimulera till utveckling på alla nivåer visar rapporten på möjligheter som kan ligga till grund för initiativ i samverkan mellan huvudmän, av enskilda huvudmän eller på verksamhetsnivå.
Rapporten vänder sig framför allt till beslutsfattare inom någon av ungdomsmottagningarnas huvudmannaorganisationer men även till de som arbetar i eller nära verksamheten.
Vården vid sexuellt våld. Nuläge och vägar framåt
SKR har genomfört en nationell kartläggning av vården för personer som utsatts för sexuellt våld. Syftet är att identifiera övergripande förbättringsområden och peka på vägar framåt för att bättre kunna möta patientgruppens behov. Utifrån en analys av patienternas behov av vård i relation till den vård som erbjuds idag har kartläggningen identifierat ett antal övergripande förbättringsområden.
Vården för kvinnor som utsatts för könsstympning – lärdomar från fyra verksamheter
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) intervjuade hösten 2019 företrädare för fyra verksamheter som har särskild erfarenhet av att behandla och ge stöd till könsstympade kvinnor. Syftet är att sprida lärdomar från dessa verksamheter till andra medarbetare i vården. Eftersom patientgruppen är relativt liten, är det viktigt att kunskap som genereras på olika håll i landet tas omhand, sprids och fortsätter att utvecklas.Den här skriften är tänkt att fungera som stöd till dig som arbetar i vården och som möter könsstympade kvinnor i din kliniska vardag. Skriften kan fungera som ett verksamhetsnära komplement till Socialstyrelsens skrift ”Könsstympning – ett stöd för hälso- och sjukvårdens arbete” och som ett inspel till Socialstyrelsens inventering 2019–2021 av vården för kvinnor som utsatts för könsstympning.
Barn som upplever våld : att stödja barn och bedöma föräldrars omsorgsförmåga
Att se eller höra den ena föräldern utsätta den andra för våld, påverkar barn och kan likställas vid psykisk barnmisshandel. Socialtjänsten har en viktig roll att upptäcka och stödja barn som upplever våld, och att bedöma omsorgsförmåga hos våldsutsatta och våldsutövande föräldrar.Den här skriften ger kunskap om forskning på området och praktiskt stöd vad socialtjänsten kan göra – från att upptäcka våld till att ge insatser efter behov. Skriften vänder sig till handläggare och behandlare som möter barn och föräldrar i det dagliga arbetet. Den vänder sig också till chefer och beslutsfattare som ansvarar för att skapa förutsättningar för ett kunskapsbaserat arbete i socialtjänsten.
(O)jämställdhet i hälsa och vård : en sammanfattning
Skriften sammanfattar SKL:s genusmedicinska kunskapsöversikt (O)jämställdhet i hälsa och vård. Utifrån aktuell forskning och data beskrivs könsskillnader i hälsa, vårdkvalitet och vårdtillgång, och analyseras utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv.
Masculinity and gender equality. An introduction to transforming male norms
This paper describes possible strategies for developing gender equality initiatives with an understanding of inequality and masculinity norms as its starting point. It is aimed at politicians, managers or strategists responsible for operational development, but also at other municipal and county council employees.
Changing violent men. Improving the quality of batterer interventions
One important aspect of efforts to prevent violence is an increased focus on changing men who engage in, or have engaged in, violence against women with whom they have or have had a close relationship, with special priority given to the safety and security of the victims of violence. The Swedish Association of Municipalities and Regions (SALAR) hopes that this publication will contribute to a deeper understanding of what is required in order to increase the sustainability and quality of these efforts.
Maskulinitet och jämställdhet. En introduktion till att förändra mansnormer
Ett jämställdhetsarbete som förändrar begränsande normer för maskulinitet kan ge stora vinster för både kvinnor och män och för samhället som helhet. Det kan leda till förbättrad hälsa, breddad rekrytering till offentlig sektor, mer jämställda relationer och minskat våld, och samtidigt höja kvaliteten inom skola, vård och omsorg.
Den här skriften beskriver möjliga strategier för att utveckla jämställdhetsarbetet med utgångspunkt i ojämställdhet och normer för maskulinitet. Den vänder sig till dig som är politiker, chef eller strateg med ansvar för verksamhetsutveckling, men också till andra medarbetare inom kommuner och landsting.
Masculinity and the gender-equal school. Towards a more secure learning environment and better school results
The notions both adults and students have about how boys should be affect the work of schools in many areas. The poorer school results of boys, and the violence and insecurity in their school environment, are related to masculinity norms.
This publication outlines strategies for developing the work of schools in confronting gender inequality and masculinity norms. It is primarily directed to elected representatives, higher civil servants, and strategists responsible for improving operations in the school sector.
Maskulinitet och jämställd skola. Arbete för ökad trygghet och bättre studieresultat
Både vuxnas och elevers föreställningar om hur pojkar ska vara påverkar skolans arbete på flera områden. Pojkars svagare skolprestationer, våld och otrygghet i skolmiljön har samband med normer för manlighet.Den här skriften beskriver strategier för att utveckla skolans arbete, med utgångspunkt i ojämställdhet och normer för maskulinitet. Den riktar sig i första hand till dig som är politiker, chef eller strateg med ansvar för verksamhetsutveckling inom skolans område.
Använd SIP – ett verktyg vid samverkan : för alla över 18 år, vuxna och äldre
Individuella planer ska upprättas när någon har behov av insatser både från socialtjänst och hälso- och sjukvård. Planen benämns samordnad individuell plan (SIP) och tydliggör vem som gör vad. Likalydande lagtext finns i såväl socialtjänstlagen som hälso- och sjukvårdslagen.
Bestämmelserna om samordnad individuell plan syftar till att säkerställa samarbetet mellan huvudmännen så att alla, oavsett ålder, ska få sina behov tillgodosedda av vård och omsorg.
Denna handbok är ett stöd till arbete med SIP för vuxna och äldre. Version 3.0.
Förändringsarbete med våldsutövande män : strategier för kvalitetsutveckling
Vad krävs för att utveckla kvaliteten i det våldsförebyggande arbetet med män som utövar våld mot kvinnor som de har eller har haft en relation med, med de våldsutsattas säkerhet och trygghet i centrum?Skriften utgår från bästa tillgängliga kunskap om förutsättningar för kvalitet i förändringsarbete med våldsutövare i form av befintlig forskning och beprövad erfarenhet från professionella på fältet. Förhoppningen är att skriften ska fungera som ett kunskapsstöd för kvalitetsutveckling i verksamheter hos kommuner, landsting och regioner som erbjuder förändringsarbete för våldsutövare.
Framgångsfaktorer i kvinnofridsarbetet. En undersökning av utvecklingen av arbetet mot våld i nära relationer i kommuner
Vad är framgångsfaktorer och framtida utvecklingsområden för ett hållbart kommunalt kvinnofridsarbete med hög kvalitet?I denna rapport presenterar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en fördjupad analys av kvinnofridsarbetet i åtta kommuner som enligt resultatet i "Öppna jämförelser 2015 – Stöd till brottsoffer" lyckas bättre än andra.Rapporten syftar till att ge stöd och inspiration till enskilda kommuner som vill utveckla och förbättra sitt arbete för kvinnofrid och mot våld i nära relationer. I den avslutande delen av rapporten finns konkreta tips på hur yrkesroller och organisation kan utvecklas på kvinnofridsområdet.
(O)jämställdhet i hälsa och vård – en genusmedicinsk kunskapsöversikt
Denna kunskapsöversikt ger exempel på könsskillnader i vårdtillgång och vårdkvalitet samt belyser hälsoskillnader mellan olika grupper av kvinnor och män. Den tar upp hur idéer och föreställningar om kön påverkar praktik och beslut i vården. Inte minst ligger fokus på hur målet – en jämställd vård – ska uppnås och vilka fallgropar som bör undvikas.
Det ryms inte inom ramarna för denna kunskapsöversikt att beskriva jämlik vård i all sin komplexitet. Utgångspunkten för denna skrift är kön, men inte bara kön. Översikten handlar till allra största delen om vuxna personer – många av de folkhälsoproblem, den ohälsa och de behandlingar som tas upp blir aktuella för människor först i vuxen ålder.
Våldsförebyggande arbete med män – en kunskapsöversikt
Syftet med kunskapsöversikten är att fungera som ett stöd i det fortsatta utvecklingsarbetet när det gäller systematiskt våldsförebyggande arbete med män inom kommuner, landsting och regioner. Syftet är även att uppmuntra till en evidensbaserad praktik med dokumenterat effektiva metoder, professionell kompetens och erfarenhet, samt där brukarens behov och önskemål tas i beaktande.
Utveckling pågår : en kartläggning av kvinnofridsarbetet i kommuner, landsting och regioner.
Hur ser kvinnofridsarbetet ut i kommuner, landsting och regioner? SKL har genomfört en kartläggning av medlemmarnas arbete mot mäns våld mot kvinnor. I SKL:s kartläggning Utveckling pågår - en kartläggning av kvinnofridsarbetet i kommuner, landsting och regioner belyses bland annat vilka sorters kommunal eller landstingskommunal kvinnofridsverksamhet som bedrivs, vilka stöd- och skyddsinsatser som erbjuds för våldsutsatta kvinnor och barn, hur samverkan ser ut, framgångsfaktorer för kvinnofridsarbetet och vilka framtida behov som medlemmarna har.Målsättningen med kartläggningen var att ge en övergripande bild av arbetet för kvinnofrid men också att inspirera och visa på utvecklingsmöjligheter. De tre faktorer som ansågs viktigast för ett framgångsrikt kvinnofridsarbete var att kvinnofridsarbetet sker i samverkan med andra myndigheter och organisationer, att arbetet sker i ordinarie verksamhet samt att verksamheten har en handlingsplan för kvinnofridsarbetet.