Kunskapsbanken besökte Halland
Nationellt centrum för kvinnofrid satsar under hösten på att sprida information om Kunskapsbanken i samarbete med länsstyrelserna. I oktober deltog därför representanter för NCK vid ett möte för Hallands referensgrupp för våld i nära relationer och andra intresserade.
– Man kan hitta mycket värdefull information i kunskapsbanken, och det är bra att få en konkret visning och information om hur den kan användas, säger Sigun Lilja, samordnare våld i nära relationer på Länsstyrelsen i Halland.
Under mötet fick NCK en chans att höra vad man arbetar med i länet. Sigun Lilja presenterade ett pågående projekt där Länsstyrelsen i samarbete med Region Halland tar fram en handbok om våld i nära relationer. De arrangerar även flera utbildningsdagar, bland annat två dagar i november om hedersrelaterat våld och förtryck. Utbildningar som visat sig vara väldigt efterfrågade.
– Vi fick stänga anmälningarna mycket tidigare än vi tänkt, eftersom det blev fullt. Det har varit ett väldigt tryck, berättar Sigun Lilja.
"Viktigt arbete"
En av deltagarna under mötet var Lennart Thorstensson, som har arbetat med våldsfrågor sedan slutet av 90-talet. Nu är han ställföreträdande frivårdschef i Halmstad. Frivården är den del av kriminalvården som är ansvarig för de som döms till påföljder i frihet.
– Det är väldigt duktig personal här på frivården. 35-40 procent av alla anställda är engagerade i arbetet med våldsdömda män. Det är ett oerhört viktigt arbete.
Frivården arbetar med övervakning, exempelvis av villkorligt frigivna eller med så kallad intensivövervakning med elektronisk kontroll (fotboja). Men arbetet omfattar också motivationsarbete. Många klienter genomgår behandlingsprogram, och när det handlar om våld i nära relationer är det behandlingsprogrammet IDAP som är aktuellt.
– Det är ett mycket bra program och vi har haft goda resultat i Halmstad, berättar Lennart Thorstensson.
Lennart Thorstensson tycker att han har fått se en fantastisk utveckling sedan han började arbeta med frågorna i slutet av 90-talet. Under mötet fick han bland annat höra om NCK:s regeringsuppdrag att vidareutveckla metoder för att ställa frågor om våldsutsatthet.
– För många år sedan när jag började arbeta med de här frågorna så förundrades jag över att ingen frågade kvinnan om hon var utsatt. Detta trots att det var så tydligt att hon var det. Men titta nu – nu pratas det och ställs frågor, säger han.
"Vi behöver mod"
Vid mötet deltog även Yvonne Hallgren som sedan augusti 2013 är enhetschef på socialförvaltningen i Halmstad kommun. I hennes del ingår Kriscentrum, familjemottagningen, föräldra- och barnprogrammet Komet Nova och fältverksamheten. Kriscentrum vänder sig till barn som har bevittnat eller upplevt våld, män och kvinnor som är såväl utsatta som förövare. Personalen på Kriscentrum har som alla andra anmälningsplikt.
Yvonne Hallgren har lång erfarenhet av att möta våldsutsatta då hon tidigare bland annat har arbetat på familjerådgivningen i Falkenberg. Hon efterfrågar mer kunskap och mer mod i arbetet.
– Vi behöver mod. Mod att våga se eländet, mod att se det utan att döma och mod att våga göra något åt det, säger hon.
Hon anser också att det är en ekonomisk fråga, på flera sätt.
– Vi slåss om de ekonomiska resurserna under samma villkor som alla andra, och det är alltid någon som får mindre pengar. Riksdagen har fastställt att man ska jobba för att minska våldet mot kvinnor, det är ju bra. Men det finns många behov i kommunerna, säger Yvonne Hallgren.
Samtidigt måste man också se till vad våldet kostar samhället, menar hon.
– Det är inte bara kvinnorna som drabbas utan även barnen. Våldet drabbar flera generationer, det är helt enkelt för dyrt för att inte satsa på den här frågan.