Polisanmälan kan hjälpa våldsutsatta kvinnor att bryta upp
Bemötandet från polisen kan vara avgörande när en kvinna gör sig fri från en våldsam man. Men i en ny avhandling från Malmö högskola berättar kvinnor att de inte alltid får gehör för sina upplevelser.
20 våldsutsatta kvinnor har intervjuats om sina erfarenheter av bemötandet från polisen. En av dem redogör för vad polisen svarade när hon vid flera tillfällen polisanmälde en man som hon hade haft en relation med. Mannen förföljde och trakasserade henne. Kvinnan berättar att hon upplevde att det våldet var värre än hans fysiska våld.
”… frågan som varje polis som tar emot anmälan har sagt är ’han har väl inte slagit dig?’. Då har jag alltid känt att då var ju inte det här någonting, för han har ju inte slagit mig. Och de menade på att om jag hade haft fysisk misshandel, och kunnat påvisa något, att det hade varit värre, kanske.”
Mari Brännvall, socionom och adjunkt i socialt arbete, står bakom studien. I avhandlingen ”Frigörelse med förhinder: om polisanmälan när kvinnor tar sig ur mäns våld i nära relationer” från fakulteten för hälsa och samhälle vid Malmö högskola analyserar hon kvinnornas upplevelser av att anmäla våld och av processen i rättssystemet.
Tolkningen av våldet är central
Enligt studien finns det stora skillnader i vad som anses vara våld. Mari Brännvall skriver att det finns ett ”förhandlingsutrymme” om vad våld är och det påverkar både kvinnorna och männen.
För att fånga in det systematiska våldet i nära relationer infördes brottsrubriceringen grov kvinnofridskränkning 1998. Men enligt statistik från Brottsförebyggande rådet minskar antalet anmälda brott om grov kvinnofridskränkning.
– Tolkningen av begreppet våld är central för kvinnornas möjligheter att frigöra sig från de våldsamma männen, säger Mari Brännvall.
– Kvinnorna i studien upplever att de inte får gehör för sina erfarenheter av att våldet är en del i ett mönster. Inte heller får de gehör för det psykiska våldet. Utifrån kvinnornas berättelser ter det sig som om rättssystemet främst hanterar våld i en smal bemärkelse, det vill säga fysiskt våld, vilket är bekymmersamt eftersom det utesluter stora delar av männens våld, säger Mari Brännvall.
Rättssystemet kan "giltiggöra" våldet
Nio av de 20 kvinnorna i studien polisanmälde männen. Ytterligare tre anmälningar gjordes av andra personer. Fyra män dömdes.
Enligt Mari Brännvall är anmälan en sista utväg för kvinnorna.
– Kvinnorna hade gjort så mycket för att få våldet att upphöra men till slut kom de till en punkt där de insåg att det var omöjligt utan hjälp från polisen.
Några av kvinnorna i studien berättar om hur polisen tolkade våldet som separationsproblem som var något för paren att reda ut själva. Mari Brännvall menar att rättssystemet både kan ”giltiggöra” våldet och ”ogiltiggöra” det när det tolkar männens handlingar. Oavsett tolkning signalerar rättssystemet något, till männen och kvinnorna.
– För kvinnans frigörelse har utfallet av processen en stor betydelse. Men både männen och kvinnorna förhöll sig till det som kom ut av processen, säger Mari Brännvall.
Till exempel signalerar en fällande dom efter anmälan om en mans våld mot en kvinna att våldet är ett brott. En nedlagd förundersökning däremot kan tolkas som att våldet är tillåtet och att män kan göra vad de vill i en relation, enligt Mari Brännvall.
– Vi måste vara medvetna om hur viktigt skyddet är – våldsutsatta kvinnor behöver hjälp med att bli fredade från våldet och det oavsett om mannen blir fälld eller inte.
Långa utredningar påverkar
Ofta tar det lång tid för polisens utredningar att bli klara, det påverkar också kvinnornas frigörelse. Om kvinnan inte hör något från polisen börjar hon ifrågasätta om det var rätt att anmäla och till och med om det var rätt att lämna mannen, säger Mari Brännvall.
– Jag gick för ingenting, är en slutsats som en kvinna kommer fram till av den långa tystnaden. Det är därför mycket viktigt att utredningarna görs snabbare.
Fakta:
Kvinnorna i studien var mellan 28 och 62 år. Samtliga hade utsatts för ett upprepat våld. Tretton av dem utsattes av pappan till gemensamma barn. Samtliga kvinnor hade separerat från männen vid intervjutillfällena.