Höga kostnader för våldet

Att utsättas för våld ger svåra och långsiktiga konsekvenser för brottsoffret. Våldet innebär också stora ekonomiska förluster för individen och samhället. En ny studie beräknar kostnaden för ohälsa och den ökade risken för självmord hos ett våldsbrottsoffer till motsvarande 1,5 miljoner kronor. 

Våldsutsatta förlorar oftare sitt arbete, har lägre inkomster och blir oftare sjukskrivna än andra. De löper också högre risk att dö i förtid. En ny rapport från IFAU gör en uppskattning av vad detta får för konsekvenser i reda pengar.

– Syftet med den här studien är att försöka prissätta vad just våldet får för effekter i de utsatta personernas liv, säger Petra Ornstein, doktorand i statistik, som genomfört studien och författat rapporten.

Studien är en statistisk analys av knappt 7000 män och kvinnor som sökt vård mellan 1998 och 2002 efter att ha utsatts för någon typ av våld. Petra Ornstein har genom uppgifter i offentliga register kunnat följa de utsatta året innan våldshändelsen och upp till åtta år efteråt. Brottsoffren har sedan jämförts med 35 000 andra individer som inte utsatts för våld, men som haft samma hälsa, familjesituation och inkomster som brottsoffren innan våldshändelsen.

– Jämförelsen gör det möjligt att dra slutsatser om hur brottsoffrens liv hade sett ut om de inte utsatts för våld. På så vis kan man urskilja de särskilda konsekvenser som våldet lett till för de utsatta, säger Petra Ornstein.

Sätter en prislapp på konsekvenserna

Resultaten visar att våldet gör stora avtryck i de utsattas liv under många år efter våldshändelsen. Till följd av våldet minskar de utsatta kvinnornas inkomster med 25 procent, och de utsatta männens med 14 procent. Sjukfrånvaron ökar med över 20 procent för både män och kvinnor.

Risken att dö i förtid ökar med 17 gånger för kvinnorna och 10 gånger för männen. Ökningen beror till stor del på en ökad risk för självmord.

Kostnaderna för ohälsa och den ökade risken för självmord under de första åtta åren efter våldshändelsen uppgår totalt till 1,4 miljoner kronor per våldsutsatt kvinna och 1,5 miljoner kronor per våldsutsatt man.

– Att sätta en prislapp på konsekvenserna visar vad det kostar samhället när en individ utsätts för våld, säger Petra Ornstein.

Större relativa konsekvenser för kvinnor

I materialet får utsatthet för våld större relativa konsekvenser för kvinnor. Studien ger inget svar på varför, men enligt Petra Ornstein skulle det kunna bero på att våldet som kvinnor utsätts för i högre grad utövas av en närstående inom ramen för en relation.

– För en inte oansenlig del av kvinnorna anges att de utsatts specifikt av en partner. Det tyder på att våldet de utsatts för har kunnat pågå under lång tid. Den psykiska utsattheten är större för de som utsätts upprepat och av närstående och man vet sedan tidigare att det våld som är integritetskränkande ger större men, säger Petra Ornstein.

Få studier har gjorts om hur män påverkas av att utsättas för våld.

– Men det är tydligt att utsatthet för våld spelar roll för män. Även männen i studien har en allvarligt förhöjd dödsrisk åtta år efter händelsen, säger Petra Ornstein.

– Män går också sönder, de skakar inte bara av sig våldet.

Traumat kvarstår år efter år

Ett resultat i studien som överraskade Petra Ornstein var hur långtgående påverkan våldet har på den som utsatts.

– Hjärnskakning är den vanligaste fysiska konsekvensen av våld, men hjärnskakning ger inte dessa konsekvenser över tid. Det som ger de stora effekterna, till exempel ökad sjukfrånvaro, är sannolikt det psykiska traumat av att ha utsatts för våld.

– Den här studien ger indikationer på att det psykiska traumat kvarstår år efter år, säger Petra Ornstein.

Studier av vad våldet kostar har bland annat betydelse för hur stor del av samhällets resurser det kan vara rimligt att satsa på våldsförebyggande arbete.

– Vi behöver känna till effekterna av ett fenomen för att kunna värdera hur mycket det är värt att åtgärda det. Hur mycket är det värt för vårt samhälle att motverka våld?

Publikation: "The price of violence: consequences of violent crime in Sweden" Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 2017, fulltext i kunskapsbankens databas

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin