Omfattande studie om våld i nära relationer bland unga

Befolkningsstudier visar att unga är en utsatt grupp när det gäller våld i nära relationer, men det finns få studier som fokuserar särskilt på gruppen unga.

– Det finns inga skäl att tro att själva våldet mot unga skiljer sig nämnvärt från våld mot vuxna men däremot lever unga under andra villkor än en vuxen. Till exempel kanske man går i samma klass som sin förövare och tvingas möta den personen varje dag, säger Sibel Korkmaz.

Forskningsprojektet på Stockholms universitet om våld i nära relationer hos unga leds av professor Carolina Överlien och finansieras av Brottsoffermyndigheten. En mindre delstudie om våld i samkönade relationer är finansierad av Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Projektet är en efterföljare till den europeiska STIR-studien som har genomförts i fem länder: Bulgarien, Cypern, England, Norge och Italien.

Enkätstudie i gymnasieskolor

Det svenska projektet innehåller både kvantitativa och kvalitativa studier. Just nu bearbetas data från en enkätstudie som är genomförd på gymnasieskolor i Sverige, där 956 gymnasieelever har deltagit.

– Vi använder samma enkät som i STIR-projektet och kommer kunna jämföra resultaten med de övriga länderna i Europa, säger Sibel Korkmaz.

I projektet ingår en intervjustudie som tillsammans med det kvantitativa datamaterialet är grunden för Sibel Korkmaz avhandling. 18 personer som har varit utsatta för våld i en relation har intervjuats, 16 flickor och 2 pojkar i åldern 17-23 år.

– Vi sökte ungdomar brett, oberoende av kön och könsidentitet, bland annat genom ungdomsmottagningar och på sociala medier.

Handlingar och motstånd

Studien belyser strategier som används av den som är utsatt för våld.

– Det kan vara den första relationen man har, första gången man är kär. Det finns inga referenspunkter kring hur en relation ska vara, säger Sibel Korkmaz.

Hon tar bland annat upp handlingar och motstånd som kan ses som destruktiva men som i stunden är det enda sättet att skydda sig mot våld.

– En tjej beskrev att hon gick med på att ha sex mot sin vilja för att hon visste att om hon inte gick med på det skulle situationen bli värre. Handlingen är destruktiv men det blir ett sätt att skydda sig själv.

Den här typen av handlingar kan leda till väldigt konfliktfyllda känslor efteråt och man kan behöva hjälp med att reda ut det efteråt. Det här är något som är viktigt för yrkesverksamma att vara medvetna om. Skolan kan vara till hjälp men då måste kunskap om våld finnas.

– Ett första steg för skolpersonal är att veta att våld i nära relationer bland unga förekommer och att det kan vara lika allvarligt som det mellan vuxna, säger Sibel Korkmaz.

Unga har ofta vuxna personer i sin närhet som har möjlighet att påverka situationen. Intervjupersonerna har fått frågor om hur deras sociala nätverk, till exempel skolpersonal och föräldrar, reagerar på våldet. Här finns exempel både på vuxna som agerar så att våldet får ett slut och vuxna som inte agerar trots att de vet att våld förekommer.

– Vuxnas agerande kan hjälpa så att våldet upphör men det förutsätter att de är medvetna om hur våld i nära relationer yttrar sig, säger Sibel Korkmaz.

Kartläggning av våld i digitala världen

En viktig del av forskningsprojektet är även att kartlägga hur våldet tar sig uttryck i digitala medier. I både den kvantitativa och den kvalitativa studien undersöks våld i den fysiska och i den digitala världen.

– Det kan finnas skäl att tro att digitala medier har stor betydelse i den här gruppen och det är viktigt att lyfta fram hur den digitala utvecklingen påverkar våldsutövande.

Forskargruppen arbetar just nu med kommande publicering av resultaten av enkätstudien och Sibel Korkmaz avhandling beräknas vara klar i början av 2021.

Forskningsartikeln ”Responses to youth intimate partner violence: the meaning of youth-specific factors and interconnections with resilience" (2019) i fulltext i kunskapsbankens databas

Sibel Korkmaz är socionom och doktorand vid institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.

Carolina Överlien, professor i socialt arbete, leder den svenska motsvarigheten till STIR-studien som har som mål att mäta omfång av våld och övergrepp mellan unga i nära relationer och fördjupa kunskapen om vad det innebär att vara ung och våldsutsatt.

I projektet ingår även professor Stefan Wiklund och lektor Hélène Lagerlöf.