Ekonomiskt våld kan skapa ytterligare isolering

(Bild borttagen) ”Det ekonomiska innebär ju också att jag aldrig någonsin inleder en ny relation, jag kan inte tänka på mig själv /…/, jag har inte råd att gå ut, inte åka någonstans, jag har inte råd att fika, jag har ingenting att erbjuda /…/.”

Bakom citatet står en kvinna som har varit utsatt för våld av en partner och intervjun genomfördes i ett forskningsprojekt vid Lunds universitet och Linnéuniversitetet.

Orden är hämtade från läroboken ”Att handlägga försörjningsstöd vid våld i nära relationer” (Studentlitteratur 2018) av Rickard Ulmestig och Marie Eriksson.

Intervjuer med utsatta kvinnor

I forskningsprojektet intervjuade Marie Eriksson 19 kvinnor som varit utsatta för våld i en nära relation. Frågorna handlade om ekonomiskt våld, det vill säga våld som på olika sätt handlar om att en man utövar makt och kontroll genom att begränsa och styra över kvinnans materiella tillgångar.

– I tidigare forskning betraktas ekonomiskt våld ofta som en form av psykiskt våld. Så kan man se det men då osynliggörs det specifika med det ekonomiska våldet. Vi ville ytterligare problematisera det ekonomiska våldet och våra intervjuer visade att man bör se den här typen av våld för sig, som en egen typ, säger Marie Eriksson vid Linnéuniversitetet.

I studien användes begreppet våldets kontinuum som tar fasta på att våld i nära relationer ofta pågår under en längre tid, att olika former av våld utövas samtidigt och är sammanflätade med varandra.

– När vi analyserade intervjuerna utifrån en sammanhållen våldsförståelse såg vi att det ekonomiska våldet förekommer tillsammans med det fysiska våldet, säger Marie Eriksson.

– Det är även viktigt att förstå hur olika det ekonomiska våldet ser ut. Det kan förekomma för sig själv men också parallellt med annat våld och förtryck. Det kan även påverka kvinnor olika.

Brist på socialt nätverk inverkar

Begreppet intersektionalitet har en central roll i studien. Det används för att få syn på hur våld i nära relationer påverkar individer olika beroende på hur deras livsvillkor ser ut. Om den som utsätts för ekonomiskt våld exempelvis kommer från ett annat land och saknar ett socialt nätverk kan våldet få större konsekvenser än för den som har vänner och anhöriga att vända sig till.

– Vi tittade bland annat på kvarhållande mekanismer, det vill säga sådant som gör att kvinnan stannar kvar hos en våldsam man. Om kvinnan är ekonomiskt beroende av mannen är det svårare för henne att lämna relationen, och männen använder sig av det som en strategi för att utöva makt, säger Marie Eriksson. 

Enligt Marie Eriksson kan även det ekonomiska våldet i sig skapa isolering och ytterligare kontroll.

– Rent socialt får det ekonomiska våldet stora konsekvenser. Den som inte har pengar att röra sig med har svårt att upprätthålla ett socialt liv.

Att bankärenden numera oftast sköts via webben har gjort att det ekonomiska våldet ser annorlunda ut i dag i jämförelse med för ett tiotal år sedan.

– Män använder hot och våld för att ta kvinnors bankdosa eller tvingar dem att lämna inloggningsuppgifter till digitala bank-id. I intervjuerna vittnade kvinnor om att män har tagit lån i deras namn. Lånen försvårar för kvinnor för lång tid framöver, de blir skuldsatta och fattiga. Det i sin tur kan även påverka kvinnors psykiska hälsa, säger Marie Eriksson.  

Bemötandet från socialtjänsten blandat

13 av de 19 kvinnorna som deltog i studien hade erfarenhet av försörjningsstöd, samtliga hade vid intervjutillfället kontakt med socialtjänsten. I forskningsprojektet ställdes frågor om mötet med socialtjänsten. Enligt resultaten har bemötandet från handläggarna varit blandat. De våldsutsatta kvinnornas berättelser har dels visat att handläggare är engagerade, dels att det finns bristande kunskaper om försörjningsaspekter på våld. Enligt Marie Eriksson finns ett behov inom socialtjänsten att öka kunskapen om ekonomiskt våld.

– Kvinnor talade om att de blivit ifrågasatta. Det ligger i systemet att handläggare ska kontrollera behovet av försörjningsstöd genom att till exempel kräva kvitton. Men för en kvinna som utsatts för våld kan frågorna upplevas som ett misstänkliggörande, säger Marie Eriksson.

Fakta

Forskningsprojektet som undersökte ekonomiskt våld av forskare vid Lunds universitet och Linnéuniversitetet finansierades av Brottsofferfonden.

Marie Eriksson har tillsammans med Rickard Ulmestig publicerat två forskningsartiklar med resultat från studien. ”Financial consequences of leaving violent men – women survivors of domestic violence and the social assistance systems in Sweden” samt ”’It’s not all about money’: Towards a more comprehensive understanding of financial abuse in the context of VAW”.

Läs mer

Lärande exempel i Webbstöd för kommuner om hur våldsutsatthet påverkar behovsbedömningen i Surahammars kommun