Hedersrelaterat våld i rättsväsendet

I december 1996 mördades en flicka av sin bror och en kusin. När medierna skrev om brottet beskrevs det som ett hedersmord. Sedan dess har de brott som relateras till heder blivit ett allt (Bild borttagen) viktigare ämne för forskare, de har utretts av statliga, rättsliga instanser samt debatterats flitigt.

I avhandlingen ”Moral i rätten. Utredningar av hedersrelaterat våld i Sverige 1997-2017” av Johan Rosquist, biträdande universitetslektor på institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, undersöks hur begreppet heder och synen på heder har förändrats under de tjugo år som har gått.

– Det finns flera orsaker till att jag intresserade mig för heder. Det är ett begrepp som inte bara berättar om våld utan även visar på hur samhället talar om våldet, säger Johan Rosquist.

Analyser av rättsväsendet

Johan Rosquist har analyserat dels statliga utredningar som legat till grund för lagstiftning, dels hur polis och domstolar praktiskt hanterar hedersrelaterade brott. Syftet är att fördjupa förståelsen av hur det svenska rättsväsendet formulerar sig om hedersrelaterade brott. Syftet är också att bidra till en förståelse av vad de olika sätten att tala om heder berättar om underliggande utgångspunkter – vad är det som gör att förståelsen av begreppet har förändrats?

Enligt avhandlingen har begreppet heder ändrats från att till en början vara kopplat till ett särskilt brott, mord, vilket därmed gav brottet en specifik och ny betydelse. Därefter har förståelsen av de brott som begås breddats och formuleras nu som hedersrelaterade brott och förtryck. Det senaste begreppet som används på främst lagstiftande nivå är hedersmotiv. Synen på heder är alltså inte statisk utan är under ständig omförhandling. Det har ju också debatten påvisat som stundtals varit polariserad.

– Att debatten är polariserad är väldigt tydligt i medierna. Det pågår en strid om olika sätt att i synnerhet förklara själva våldet, och det är inte konstigt. Men våldet uppstår någonstans, det befinner sig i ett sammanhang. Jag skulle hellre se att samhället försökte få en bild av situationen och sammanhanget i ett tidigare skede, innan våldet kommer in, säger Johan Rosquist.

I avhandlingen lyfter Johan Rosquist fram begreppet hederspraktik.

– Hederspraktik handlar om det sammanhang där uppfattningarna om heder uppstår. Jag menar att hederspraktik skapas i ett samhälle som är klanbaserat och som bygger på segregering av könen.

Relaterar hedersbegreppet till kön

Johan Rosquist relaterar i avhandlingen hedersmord, hedersrelaterat våld och förtryck samt hedersmotiv till kön, makt och kultur. Det är också här som skiljelinjerna oftast har gått i den allmänna debatten. Ska heder enbart förstås som ett uttryck för mäns våld mot kvinnor och orsakat av en könsmaktsordning? Eller ska heder enbart förstås som uttryck för en annan kulturs traditioner? Är brottet något som rättsväsendet redan hanterar, det vill säga våld i nära relationer, eller är det något nytt och annorlunda?

– Det sätt som vi använder ord på för med sig konsekvenser. När vi exempelvis talar om hedersrelaterat våld hamnar fokus på just våldet, men därav följer att vi har ett begrepp som enbart tar fasta på hederns följder. Lösningen är att i stället sätta fokus på orsakerna. Nu talar vi om hedersmotiv och på det som kan förklara brottet. Det här är en logisk utveckling av begreppet, från att man börjar definiera det till att man mer uppmärksammar förklaringarna bakom, säger Johan Rosquist.

Olika förståelser av heder inom rättsväsendet

Ett delresultat i avhandlingen är att det inte heller finns en gemensam förståelse av heder på de olika nivåerna inom rättsväsendet. Enligt Johan Rosquist förklaras hedersrelaterade brott med kön och makt i den lagstiftande nivåns policydokument medan man inom polisen och i domstolar ger förklaringar som har med kultur att göra.

I avhandlingen skriver Johan Rosquist att en "... kulturdiskurs används av rätten för att få klarhet i hur de faktiska familje- eller släktomständigheter som leder till mordet hänger samman. Motivbilden och domskäl konstrueras alltså med utgångspunkt i kulturella förklaringar”. Han skriver vidare att ”Domstolen förefaller här ha funnit en lösning genom att nedtona könsrelaterade resonemang”.

– Att det fanns en så tydlig diskrepans förvånade mig. Det var slående att domstolarna så genomgående gav kulturella förklaringar till brotten. Det leder till ett sätt att tänka som bland annat skapar ett tydligt vi och dom.

Avhandling: "Moral i rätten: utredningar av hedersrelaterat våld i Sverige 1997-2017" (Rosquist 2020) fulltext i kunskapsbankens databas