Samtyckeslagen har fått den effekt som eftersträvades

Det var första juli 2018 som sexualbrottslagstiftningen trädde i kraft. Den bygger på principen om att allt sex ska vara frivilligt, ibland kallas den också för samtyckeslagen. Brå har haft i uppdrag att följa upp tillämpningen av de nya lagreglerna som ingår i lagen. Uppföljningen bygger på analyser av tingsrättsdomar, kriminalstatistik samt intervjuer med i första hand rättsväsendet. Uppdraget redovisas i rapporten ”Den nya samtyckeslagen i praktiken. En uppföljning av 2018 års förändringar av lagreglerna rörande våldtäkt”.

(Bild borttagen) Stina Holmberg.
Foto: Liselotte Van Der Meijs

Brå konstaterar att antalet åtal och fällande domar för våldtäkt har ökat markant. Antalet fällande domar ökade från 190 domar 2017 till 333 domar 2019, en ökning med 75 procent. Lagändringen har alltså gett effekt, enligt Brå.

– Det viktigaste resultatet är att vi har kunnat se att den nya lagen har fått så stort genomslag och gett så många fler fällande domar. Rättsväsendet har kunnat tillämpa reglerna som det var avsett, säger Stina Holmberg, forsknings- och utredningsråd på Brå.

Inte lätt att avgöra frivillighet

Enligt den nya lagen innebär en våldtäkt att ett samlag, eller annan jämförbar handling, genomförs med någon som inte frivilligt går med på detta. Men att avgöra frivillighet är inte helt lätt.

– Många var kritiska mot att lagen skulle bli för diffus. Det kan också vara svårt att få en stark bevisföring om det exempelvis inte finns rapporterade skador. Samtidigt har det problemet alltid funnits i den här typen av brottmål, säger Stina Holmberg.

Det finns uppenbara situationer där en person aldrig kan anses delta frivilligt, och som var olagliga tidigare, till exempel om deltagandet är en följd av våld eller hot. I lagen anges också att deltagandet aldrig kan anses frivilligt om gärningsmannen otillbörligt utnyttjar någon som sover eller är berusad. Men det finns svåra situationer. I rapporten diskuteras vad som framkommer i domsluten om hur tydligt ofrivilligheten måste ha kommit till uttryck för en fällande dom. Enligt rapporten behöver målsäganden uttrycka sin motvilja tydligt, om denne inledningsvis deltagit frivilligt.

Om målsäganden däremot varit passiv, det vill säga varken sagt ja eller nej, och domstolarna fällt för våldtäkt framträder en annan bild, enligt rapporten. Då anser domstolarna att ofrivilligheten inte behöver manifesteras. Finns det inget ja, betyder det ett nej. 

– Att vi har en lag som så tydligt säger att all sexuell aktivitet måste bygga på frivillighet är positivt. Detta är ett budskap som måste inplanteras hos alla, men i synnerhet bland unga, säger Stina Holmberg.

Diskussion om uppsåt

I rapporten förs också en diskussion om uppsåt ­– vad hade den tilltalade för avsikt med sin handling? För att dömas för våldtäkt måste den tilltalade ha haft uppsåt i förhållande till omständigheten att målsäganden inte deltog frivilligt. Det betyder att domstolen behöver göra en bedömning av vad den tilltalade insåg om målsägandes vilja.  

Utredarna konstaterar i rapporten att lagändringen har lett till svårare uppsåtsbedömningar. Domstolarna har inte någon lätt uppgift när de ska ta ställning till vad den tilltalade förstod och tänkte när han handlade.

Samtidigt med lagen infördes också en ny brottsrubricering, ”oaktsam våldtäkt”. Den gäller fall där gärningspersonen varit grovt oaktsam i förhållande till att den andra personen inte medverkade frivilligt. Gärningspersonen har då varit medveten om att det fanns en risk för att den andra parten inte ville delta men trots det genomfört den sexuella handlingen.

– Regeln om oaktsam våldtäkt är svårtolkad och det är svårt att bedöma om gärningspersonen insåg att den andra parten inte ville delta. Eller insåg att det fanns en risk att den andra parten inte ville delta. Det är komplicerat att veta exakt vad den tilltalade tänkte och förstod när handlingen skedde. Dessutom kanske den misstänkta gärningen skedde impulsivt och när den tilltalade var berusad, säger Stina Holmberg. 

Stärka det straffrättsliga skyddet

Ett grundläggande motiv till lagändringarna var att stärka det straffrättsliga skyddet mot sexuella övergrepp. De typer av utsatthet som efter lagändringen har fått ett starkare skydd rättsligt är till exempel så kallade överrumplingsfall och fall där den utsatta varit passiv under övergreppet.

Tillsammans med ansvariga åklagare sorterade Brå ut 76 domar med fall som bedömdes inte skulle ha gått till åtal före lagändringen. Av dem ledde 26 till en fällande dom för våldtäkt och 12 till oaktsam våldtäkt. 36 fall ledde till en friande dom.

Enligt Stina Holmberg visar analyserna av de fällande domarna att de i stor utsträckning avser just den typ av situationer som lagändringen avsåg att täcka.

– I propositionen nämns till exempel fall där offret får en så kallad frysreaktion och blir handlingsförlamad av rädsla och fall där offret kanske halvsover och inte hinner reagera när hon blir utsatt för ett sexuellt övergrepp. De täcks nu in, säger Stina Holmberg.

– För många tjejer har lagändringen inneburit att skuldfrågan har lyfts från dem. De har insett att det inte var deras fel att övergreppet skedde. De kan nu luta sig mot lagen och förstå att det som de utsattes för är olagligt.

Fakta:

Från första juli 2018 bygger den svenska sexualbrottslagstiftningen på principen att allt sex ska vara frivilligt.

Utgångspunkten är att varje människa har en självklar rätt till sin egen kropp och sexualitet.

Sexualbrotten regleras i 6 kapitlet i brottsbalken. Våldtäkt är rubriceringen på den grövsta formen av sexualbrott.

För att bedöma om en handling bryter mot lagen eller inte tar domstolen utgångspunkt i om frivilligheten kommit till uttryck genom ord, handling eller på annat sätt. Personen kan ha sagt att den vill, men den kan också göra det tydligt genom till exempel sitt kroppsspråk eller genom att aktivt medverka till de sexuella handlingarna.

Antalet anmälningar som leder till en fällande dom för våldtäkt har ökat markant sedan lagändringen. Från 190 fällande domar år 2017 till 333 år 2019, vilket är en ökning med 75 procent.

Brå har i sin analys enbart undersökt tingsrättsdomar rörande våldtäkt mot kvinna. De fall där målsägande varit en man har exkluderats för att behålla jämförbarhet med tidigare genomgång av domar.  

Publikation: "Den nya samtyckeslagen i praktiken. En uppföljning av 2018 års förändringar av lagreglerna rörande våldtäkt" (Brå 2020) fulltext i kunskapsbankens databas