Myndigheter utbildar för ökad upptäckt av våld

– Självklart ska vi på Arbetsförmedlingen vara en del i pusslet för att hjälpa de här individerna. Det är kvinnor och barn som far illa. Det måste få högre prioritet. Våldet får stora konsekvenser rent samhällsekonomiskt också, säger Leif Clase, verksamhetssamordnare på Arbetsförmedlingen Region nord i Östersund.

Leif Clase ansvarar för att de utbildningssatsningar som initieras centralt når ut till medarbetarna i regionen. Han sprider den särskilda kurs om våld i nära relationer för arbetsförmedlare som myndigheten tagit fram under hösten 2020.

Tryggare i mötet med kund

Syftet är att medarbetarna ska bli tryggare att ställa frågor om våld i mötet med kunden för att bli bättre på att upptäcka våldsutsatthet och ge ett bra stöd till den som är utsatt.

– Vi kan inte bortse från den här frågeställningen. Om vi ska kunna fullfölja vårt uppdrag och hjälpa människor ut i arbete eller studier måste vi veta vad som ligger bakom deras problem, säger Leif Clase.

Själv har Leif Clase, och många andra på Arbetsförmedlingen, gått den webbaserade introduktionskurs om mäns våld mot kvinnor som NCK tagit fram i samverkan med Socialstyrelsen och länsstyrelserna, ”Webbkurs om våld”.

– Eftersom jag inte var så insatt tidigare blev jag häpen. Över hur vanligt våldet är och hur hårt det drabbar. Och jag tänkte: men oj, har vi inte tagit in den här aspekten tidigare?

Utökad samverkan mellan myndigheter

2018 fick Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att bli bättre på att förebygga och upptäcka våld i nära relationer. 2019 utökades uppdraget, då kom även Jämställdhetsmyndigheten med.

(Bild borttagen)

– Uppdraget är en viktig markering från samhällets sida. Nu är det de statliga aktörernas tur att bidra i arbetet mot våldet, säger Åsa Frostfeldt som är kvalificerad handläggare på Arbetsförmedlingen i Stockholm och ansvarig för myndighetens arbete inom området på central nivå.

Arbetsförmedlingen är fortfarande i början av utvecklingsarbetet, säger hon. Ambitionen för 2021 är att frågan kommer in i myndighetens verksamhetsplanering. Att uppdraget sker i samverkan med andra myndigheter är en viktig väg framåt.

Direkt koppling mellan ohälsa och våld

Julie Jacobsson är verksamhetsutvecklare på Försäkringskassans enhet för värdegrundsfrågor och ansvarig för samordningen av myndighetens arbete inom området våld i nära relation.

(Bild borttagen)

– Vi vet att det finns en direkt koppling mellan kvinnors utsatthet och kvinnors ohälsa. Utsatthet kan vara en dold orsak till sjukskrivning, säger hon.

Julie Jacobsson var med när Försäkringskassan drog igång arbetet 2014. I det första skedet handlade det om att skapa insikt om att det här ingick i kärnuppdraget för dem som arbetade med sjukförsäkring. När insikten väl var etablerad kom nästa steg: nu behövdes ökad kunskap. Myndigheten tog fram lärarledda utbildningar och använde senare även ”Webbkurs om våld”.

– Den som ska fråga om utsatthet behöver kunskap. Av flera skäl: För att kunna upptäcka våld och uppfatta signaler. För att kunna hantera ett jakande svar och samordna rätt stöd vidare, säger Julie Jacobsson.

Våldsutsatthet påverkar handläggning

Försäkringskassan ställer i dag frågor om våld på rutin eller på indikation inom förmånerna aktivitetsersättning, sjukpenning och rehabiliteringsersättning samt underhållsstöd.

Inom sjukförsäkring är målet att samtliga handläggare ska fråga på rutin i samtliga utredningskrävande ärenden. Om svaret på frågan blir ett ja gör det skillnad för handläggningen av ärendet.

– Om en person har brutit benet spelar det stor roll om den har skadat sig på grund av benskörhet eller om den har blivit knuffad. Informationen påverkar vilken form av rehabilitering som behöver samordnas för personen, säger hon och fortsätter:

– Finns det barn med i bilden när vi upptäcker våld ska vi göra en orosanmälan till socialtjänsten. Inom förmånen underhållstöd är information om hot och våld viktig eftersom den kan påverka rätten till ersättning.

Handläggarnas arbete följs upp systematiskt, bland annat via årliga enkätundersökningar.

– Uppföljningarna visar att där vi arbetar aktivt med att fråga om våld, där upptäcker vi mer, säger hon.

Krävs kunskap

Under våren 2020 lanserade Migrationsverket den interna webbutbildningen ”Könsrelaterat våld”. Ett antal experter berättar om olika aspekter av hur våld kan påverka möjligheterna att beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Målet är att alla handläggare ska gå webbkursen, säger Eva-Katarina Ekermann, verksamhetsexpert på Migrationsverket.

(Bild borttagen)

– Utbildning är A och O. Det krävs kunskap för att bottna i de här frågorna. För att kunna bemöta en våldsutsatt person på ett bra sätt måste man själv känna sig trygg och veta hur man ska agera, säger hon.

Migrationsverkets webbkurs finns också i en kortare version och under hösten 2020 översätts den till engelska. Som en del i satsningen har Röda Korset tidigare utbildat boendepersonal och utbildar nu medarbetarna på Migrationsverkets kontaktcenter. De besvarar cirka en miljon samtal och mejl per år.

– Det kan vara svårt att avgöra frågor om utsatthet per telefon. Men med mer kunskap kan man ändå bli mer lyhörd för våld, säger Eva-Katarina Ekermann.

Migrationsverket arbetar mycket med informationsspridning. Syftet är att främja självidentifiering, alltså att personerna själva kan förstå om de är eller har blivit utsatta för våld. På myndighetens webbplats finns information om könsrelaterat våld och var det finns hjälp att få. De planerar också fler informationsinsatser riktade mot sökande, främst i sociala medier.

Fakta

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och Socialstyrelsen fick 2018 regeringens uppdrag att ta fram en plan för ökad samverkan för att bli bättre på att upptäcka våld i nära relationer under 2019–2021. I ett ytterligare regeringsuppdrag tillkom även Jämställdhetsmyndigheten, som ska ansvara för att samordna arbetet.

Uppdragen är en del av regeringens nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.