Fler län ska få resurscentrum mot hedersrelaterat våld

I fyra av Sveriges län finns det idag resurscentrum för personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Nu utökas satsningen med fler län.  – Målet är att oavsett var i landet man bor ska man ha tillgång till anpassat och specialiserat stöd, säger projektledaren Pantea Tavakoli vid Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck.

2018 fick Länsstyrelserna ett regeringsuppdrag att på några platser i landet stödja utvecklingen av regionala resurscentrum för barn och vuxna som är utsatta eller riskerar att utsättas för våld av närstående, i synnerhet hedersrelaterat våld och förtryck. 

Gävleborg, Kronoberg, Norrbotten och Västra Götaland utsågs till pilotlän och den intensiva processen med att bygga upp verksamheterna tog vid. Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck (NKT) vid Länsstyrelsen i Östergötlands län fick i uppdrag att samordna uppdraget på nationell nivå.

Under 2019 öppnade resurscentrum på alla fyra platserna, och det operativa arbetet kunde dra igång. 

– Det är för tidigt att säga exakt vad satsningen har haft för effekter. Men den har tagits emot med stort engagemang och ansetts vara mycket angelägen. På sikt är vår förhoppning att den ska leda till verklig förändring för den som är utsatt, säger Pantea Tavakoli, sakkunnig på Nationella kompetensteamet och projektledare för samordningen av resurscentrauppdraget. 

Riktar sig till utsatta och till yrkesverksamma

Målgruppen för verksamheterna varierar i de fyra länen. Under projektperioden har gemensamma formuleringar runt syfte och mål tagits fram. För framtida resurscentrumsatsningar kommer målgruppen att vara definierad till flickor/kvinnor, pojkar/män och icke-binära samt personer med transerfarenhet som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap eller könsstympning av flickor och kvinnor. Man riktar sig även till yrkesverksamma som möter den utsatta målgruppen.

Pantea Tavakoli framhåller vikten av kompetens som en nyckel för en framgångsrik verksamhet. 

– Erfarenhet av att ha arbetat med målgruppen och kompetens kring hedersrelaterat våld och förtryck är avgörande för att ge rätt bemötande och stöd till den som är utsatt, och för att kunna hänvisa vidare till nästa länk i kedjan. Och för att kunna bidra med sakkunskap och råd i komplexa ärenden. 

Nu utökas antalet resurcentrum

En forskare har följt arbetet med att utveckla de fyra pilotverksamheterna. Tanken är att kunna dra nytta av erfarenheterna inför den kommande utvidgningen av satsningen. 

Under 2021 ska ytterligare några län få möjlighet att påbörja arbetet med att utveckla regionala resurscentrum. Exakt vilka eller hur många är ännu inte bestämt, men flera har anmält intresse och beslut kommer fattas före sommaren, enligt Pantea Tavakoli.

Regeringen har gett Nationella kompetensteamet i uppdrag att samordna det fortsatta arbetet, samt 10 miljoner kronor att fördela för ändamålet. 

Förankring viktig på högsta nivå

Pantea Tavakoli ser flera värdefulla resultat och lärdomar från följeforskningen att ta med sig i det fortsatta arbetet.

– Resurscentrumen har kunnat möta ett behov av specialiserad kunskap, framförallt från socialtjänst och skola. Att yrkesverksamma har fått tillgång till den här kompentensen tycks ha bidragit till en större trygghet i deras yrkesutövning. Vilket i sin tur lett till positiva erfarenheter för målgruppen, säger hon och tillägger:

– Det är tydligt är att en sådan här satsning måste vara förankrad politiskt och på chefsnivå. På högsta nivå. Det är också viktigt att ge förankringsarbetet tid, och att få med sig centrala aktörer i länet i arbetet. En viktig faktor är också att det finns ett långsiktigt tänk runt den ekonomiska finansieringen.

Det sistnämnda, långsiktig finansiering av resurscentrauppdraget, är dock inte löst.  Regeringsuppdraget ges på årsbasis, och ingen av pilotverksamheterna är ännu permanent. 

– Vi skulle behöva en mer hållbar, flerårig finansieringsmodell. Men än så länge arbetar vi utifrån de förutsättningar som är, säger Pantea Tavakoli.

Pantea Tavakoli, projektledare. Foto: NKT

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin