Uppföljning ger kommunerna viktigt underlag
Systematisk uppföljning av kommunernas arbete med vuxna som är utsatta för våld bidrar till ökad kunskap och underlag till verksamhetsutveckling. Det visar Sveriges Kommuners och Regioners slutrapport av utvecklingsprojektet SU-Kvinnofrid.
För att få reda på om deras insatser för våldsutsatta bidrar till en förbättrad situation för dem de är till för, behöver kommunerna följa upp det arbete som görs. En individbaserad systematisk uppföljning ger socialtjänsten bättre förutsättningar att utveckla stödet utifrån faktisk kunskap. Under 2019 startade Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, ett projekt för att stötta kommunerna att komma igång med uppföljningen.
Nu har SKR publicerat slutrapporten ”SU-Kvinnofrid 2019-2020. Slutrapport från projekt om individbaserad systematisk uppföljning av stöd till våldsutsatta vuxna i socialtjänsten”.
– Rapporten innehåller två olika delar. Den ena visar på kommunernas erfarenheter av systematisk uppföljning i projektet, den andra delen visar på siffror som rör klienterna, säger Mia Ledwith, samordnare vid avdelningen för vård och omsorg på SKR.
Uppföljningen en integrerad del av verksamheterna
Ett mål med projektet var att arbetet med individbaserad systematisk uppföljning skulle bli en integrerad del av den ordinarie verksamheten i de deltagande kommunerna. Enligt rapporten är det målet delvis uppfyllt. Systematisk uppföljning är integrerat hos vissa kommuner, men inte hos andra. En del deltagare har också uppgivit att det är osäkert vad som kommer att hända med arbetet vid projektets slut.
– Det viktigaste är att kommuner och verksamheter har fått kunskap och erfarenhet av att arbeta med individbaserad uppföljning. De deltagande kommunerna säger också att de tycker att de har fått bra kunskapsunderlag om sin verksamhet genom att sammanställa data från uppföljningen. De har fått möjlighet att reflektera kring resultaten samt hur verksamheten kan förbättras och utvecklas, säger Mia Ledwith.
– De har även svarat att det har varit betydelsefullt att få dela erfarenheter med andra kommuner. Projektet har fungerat som en mötesplats där deltagarna bland annat har kunnat jämföra sina resultat med varandra. Jämförelserna har startat viktiga samtal om verksamheternas målgrupper, insatser och resultat, säger hon.
De flesta hjälpsökande är kvinnor
Projektets sammanställning över de resultat som har framkommit i kommunernas uppföljningar visar att de allra flesta som söker hjälp hos socialtjänsten för utsatthet för våld är kvinnor, 91 procent. Majoriteten av de hjälpsökande är i åldrarna 26–40 år. Ett antal ärenden, 15 procent, bedömdes som hedersrelaterade. I rapporten konstaterar SKR att kommunerna verkar ha svårare att nå män samt personer över 60 år.
– För kommunerna är det också viktigt att fundera över vilka som inte nås av kommunens stöd. Med hjälp av den systematiska uppföljningen har kommuner nu fått syn på dem. Det var många i projektet som ville gå vidare med detta och ta reda på varför vissa grupper inte är aktuella för stöd och hur de kan nås, säger Mia Ledwith.
I 75 procent av ärendena gjordes en riskbedömning. FREDA farlighetsbedömning användes i 19 procent av ärendena.
Insatser leder till en positiv förändring
Resultaten visar också att de flesta insatser leder till en positiv förändring för klienterna. 78 procent av de klienter som svarat på brukarfrågorna i uppföljningen svarade att deras situation hade förbättrats sedan stödet påbörjades.
– Det här är ett nytt resultat som vi sett tack vare frågor direkt till brukarna. Det är dock bara en liten andel brukare som har svarat på brukarenkäten, men resultatet visar ändå att många upplever att de har fått stöd och hjälp. För kommunerna är det ett slags erkännande, säger Mia Ledwith.
Tillsammans med resultaten betonar också SKR i rapporten att siffrorna inte är statistiskt säkerställda.
– Siffrorna är inte stabila och bygger inte på heltäckande data. Men samtidigt verkar de överensstämma med andra studier samt med de erfarenheter som socialtjänsten i de deltagande kommunerna har, säger Mia Ledwith.
Nytt projekt på gång för att stötta kommunerna
SKR kommer att gå vidare med ytterligare ett projekt för att stötta kommunerna att använda individbaserad systematisk uppföljning. Upplägget kommer att vara snarlikt – det är de våldsutsatta vuxna som uppföljningen ska handla om. Syftet är att stötta kommunerna att både komma igång och att fortsätta arbetet med systematisk uppföljning.
– Frågan är prioriterad, vi vill se en kunskapsbaserad socialtjänst. Det handlar om resurser och om hur resurserna används. Insatserna ska göra situationen bättre för dem som söker hjälp, säger Mia Ledwith.
Sveriges kommuners och regioners webbsida om systematisk uppföljning av stöd till våldsutsatta
Om systematisk uppföljning inom socialtjänsten, faktatext i Webbstöd för kommuner
Fakta
- 2019–2020 deltog 38 kommuner i SKR:s lärande utvecklingsprojekt om individbaserad systematisk uppföljning på kvinnofridsområdet, SU-Kvinnofrid. Projektet SU-Kvinnofrid har varit en del av SKR:s kvinnofridssatsning som genomfördes efter överenskommelse med regeringen 2018–2020.
- Med projektet ville SKR stödja kommuner att följa upp socialtjänstens stöd till våldsutsatta vuxna.
- Vid uppföljningen använde kommunerna Socialstyrelsens verktyg SUV – utsatthet (Systematisk uppföljning våldsutsatthet).
- Systematisk uppföljning innebär att regelbundet och planerat följa upp hur något utvecklar sig och att använda den kunskapen för att göra något bättre.
- I den individbaserade systematiska uppföljningen dokumenterar kommunerna arbetet med enskilda individer för att följa upp deras situation, sammanställa och analysera resultaten på grupp- eller verksamhetsnivå och använda resultaten för att förbättra verksamheten.
- Kommunerna har registrerat data för 41 olika variabler – bland annat kön och ålder för klienterna, vilket stöd de får, om insatserna lett till en förbättrad situation och vad klienterna själva tycker om stödet.
- 2017 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av socialtjänstlagen (2001:453) och vissa av socialtjänstens uppgifter (dir. 2017:39). Ett av förslagen i utredningen som lämnades 2020 var att socialtjänsten ska vara kunskapsbaserad.
Mia Ledwidh