Svårt för våldsutsatt att hitta stadigvarande boende
Brist på bostäder och ofta begränsade möjligheter för socialtjänsten att hjälpa till gör det svårt för personer som är utsatta för våld att ordna stadigvarande boende. Det visar en kartläggning som länsstyrelserna har gjort på uppdrag av regeringen.
I juni 2021 fick länsstyrelserna i uppdrag att kartlägga kommuners insatser för att hjälpa våldsutsatta personer att ordna stadigvarande boende efter vistelse i skyddat boende eller annat tillfälligt boende. Länsstyrelsen i Västerbottens län har nu sammanställt kartläggningar från landets 21 länsstyrelser i rapporten ”Till stadigvarande boende. /…/”.
– Vi ser att det pågår mycket arbete med att ordna boende för våldsutsatta men att det behöver göras mer. I synnerhet finns det stora utmaningar när kommuner behöver samverka i situationer när den som är utsatt för våld behöver byta kommun, säger Hanna Hansson, utredare vid Länsstyrelsen Västerbotten.
Socialtjänsten bör stötta våldsutsatt i att hitta bostad
Kommunerna har ett ansvar för bostadsförsörjningen, det framgår dels av regeringsformen, dels av lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Socialnämnden har enligt socialtjänstlagen ansvar för att den som är utsatt för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4) anges att socialnämnden vid behov ska erbjuda lämpligt tillfälligt boende till våldsutsatta. Vidare bör socialtjänsten erbjuda våldsutsatta stöd och hjälp att ordna stadigvarande bostad. Men det finns ingen lagstadgad rätt för den som är bostadslös att kräva en bostad av en kommun.
– Enskilda måste ofta ta ett stort ansvar att ordna boende på egen hand. Men socialtjänstens krav på de enskilda utgår inte alltid från individens förutsättningar, säger Hanna Hansson.
Höga krav på hyresgäst ett problem
Enligt kartläggningen upplever kommunerna att det oftast finns en god tillgång på skyddat boende. Men de flesta länsstyrelser uppger att kommunerna beskriver det som svårt att stötta våldsutsatta, majoriteten av dem är kvinnor, till ett stadigvarande boende. Det beror framför allt på bostadsbrist och på bostadsmarknaden, hyresvärdar ställer ofta höga krav på hyresgästens ekonomi.
– Ett stadigvarande boende är inte bara en bostad, ett långsiktigt och fortsatt stöd behöver ofta vara kopplat till boendet. Bostaden ger ju också förutsättningar för att annat ska fungera, som hälso- och sjukvård, barnomsorg och skolgång. Utsatthet för våld är en parameter som borde finnas med när kommunen planerar sin bostadsförsörjning, säger Hanna Hansson.
Rutiner saknas ofta för hur kommunerna ska stötta
Kartläggningen visar att kommunerna ofta saknar rutiner för att stötta den som är utsatt för våld att hitta bostad.
– Många gånger hamnar det på den enskilda handläggaren att lösa frågan om boende när den kommer. Ofta saknas ett strukturerat arbete, säger Hanna Hansson.
En stor majoritet av länsstyrelserna uppger att det finns kommuner i länet där våldsutsatta kan ansöka om förtur till bostad. Det vanligaste är att kommunen samverkar med det kommunala bostadsbolaget för att ordna förtur. Men enligt rapporten är det få som i praktiken får en bostad på det sättet eftersom det kan vara svårt att uppfylla kraven. Bara knappt två procent av den totala uthyrningen hyrs ut med förtur hos Sveriges Allmännyttas medlemsbolag.
– Ekonomin är ett sådant krav som återkommer. Ibland ställs det även krav på en folkbokföringsadress under viss tid i kommunen för att få förtur. Det gör det svårare eller omöjligt för den som måste byta kommun för att få skydd från förövaren, säger Hanna Hansson.
Ekonomiskt våld lyfts i kartläggningen
Eftersom den bostadssökandes ekonomi har så stor betydelse för möjligheterna att få ett boende lyfts det ekonomiska våldet fram i rapporten.
– När den som är utsatt för våld inte har den ekonomi som hyresvärdarna kräver så faller man bort från den reguljära bostadsmarknaden. Men vi ser att det finns insatser som kan göra att hyresvärdarna väljer att göra avsteg från kraven, som att värdarna har fått utbildning om våld och hur ekonomin kan påverkas av det. Skulder kan ju till exempel bero på utsatthet för våld, säger Hanna Hansson.
Samverkan är en framgångsfaktor för att hitta bostad
När det är svårt att ordna stadigvarande boende kan det få flera konsekvenser för den som är utsatt för våld och för eventuella barn. Till exempel riskerar tiden i skyddat boende bli lång. För vistelser som avslutades under 2021 var den genomsnittliga vistelsetiden 82 dygn, enligt enkätsvaren från kommunerna.
– Vi ser ju också att våldsutsatta ibland tvingas gå tillbaka till förövaren när de inte hittar eget boende, säger Hanna Hansson.
Kommunerna uppger i kartläggningen att samverkan över kommungränserna ofta innebär utmaningar. Många efterfrågar mer stöd och samordning från nationell och regional nivå. I rapporten lyfts flera goda exempel fram som visar på hur kommuner samverkar, som det nationella kommunnätverket som arbetar för att stötta våldsutsatta med bostad.
– En framgångsfaktor för att hitta stadigvarande boende är samverkan. Det gäller både samverkan inom kommunen och mellan kommunerna. När det finns upparbetade kontakter samt tydliga rutiner för ansvar och arbetsgång är det enklare att lösa bostadsfrågan. En annan framgångsfaktor är att tidigt i processen under vistelsen på skyddat boende börja planera för utslussning och utflytt, säger Hanna Hansson.