Psykisk misshandel kan bli eget brott

– Det har funnits en lucka i lagstiftningen för den här typen av brott. Nu är tiden mogen för att införa brottstypen, säger Viveca Lång, hovrättsråd vid Svea hovrätt och utredare.

Departementspromemorian ”Straffansvar för psykiskt våld” (Ds 2022:18) lämnades över till regeringen i mitten av 2022. Uppdraget för utredaren Viveca Lång var att se över straffansvaret för psykiskt våld för att stärka det straffrättsliga skyddet mot det våldet.  

Men till en början handlade arbetet helt och hållet om att ringa in vad psykiskt våld är, berättar Viveca Lång.

– Det finns inte någon definition i juridisk mening på vad psykiskt våld är. Det går inte heller att hitta några tydliga svar i den straffrättsliga forskningen. Vi har varit tvungna att ta in forskning från andra fält, säger hon.

Kränkningar och otillbörlig kontroll blir brottsligt

Enligt utredningen ska brottet psykisk misshandel innehålla två handlingssätt. Gärningspersonen ska antingen utsätta en annan person för upprepade gärningar som är nedvärderande, förolämpande eller på annat sätt kränkande, eller utöva otillbörlig kontroll över en annan person genom att begränsa personens handlingsfrihet. För båda gärningssätten krävs att gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla. Brottet ska kunna ge fängelse i upp till fyra år.

 – Det går att lägga in mycket i psykisk misshandel men det var de här två gärningssätten som vi bedömde bäst fångade upp det psykiska våldet. Upprepade kränkningar och otillbörlig kontroll var det som vi ville komma åt. Den typen av våld är så skadligt att det bör vara kriminaliserat, säger Viveca Lång.

Det finns en bestämmelse redan i dag som kan användas för att komma åt kränkningar. Det är grov kvinnofridskränkning som infördes 1998 och som syftar till att omfatta upprepade gärningar under en längre tid, däribland sådant som kan betraktas som psykiskt våld. Men som Brottsförebyggande rådet, Brå, har visat i en utvärdering från 2019 fungerar inte bestämmelsen fullt ut. Brå konstaterade att det inte sällan var fysiskt våld som var utgångspunkt för brottstypen medan det ofta fanns en osäkerhet för hur kränkningar skulle bedömas.

Brottet ger rätten ett språk

Ofredande är en annan bestämmelse som kan användas för att komma åt kränkande handlingar. Men, enligt Viveca Lång, fungerar inte heller den tillfredsställande på gärningar som handlar om psykiskt våld.

– Ofredande är en mycket bred brottstyp som inte fångar in själva kärnan i psykiskt våld, säger hon.

– När vi definierar vilka delar som ingår i just det här våldet så ger vi också rättsväsendet och de utsatta ett språk. I dag finns inte det språket vilket gör det svårt för dem som utsätts att anmäla och för rättsväsendet att ta sig an den psykiska misshandeln. 

Viveca Lång ger exempel på en dom som kom nyligen. En man dömdes i tingsrätten för bland annat våldtäkt och grov kvinnofridskränkning eftersom han utsatt en kvinna för fysiskt våld och sexuella övergrepp. Men, säger Viveca Lång, i domen finns det också tydliga redogörelser för psykiskt våld.

– Det är alldeles klockrent att det som mannen har utsatt kvinnan för är den typen av våld. Kvinnan har till exempel övervakats i sitt hem och blivit fullständigt nertryckt av mannen. Men som brottstyperna ser ut i dag är det här beteenden som i enskilda fall inte uppenbart skulle kunna leda till en fällande dom. Vad hade hänt rättsligt om mannen inte gjort sig skyldig till våldsbrott och sexualbrott? Troligen ingenting, säger hon.

Forskningen hjälper till att skapa förståelse

Även långt tidigare har det gjorts försök i Sverige att sätta ord på det psykiska våldet. 1953 kom ett förslag på brottsbalk från Straffrättskommittén. Då framhölls att kvinnor kunde utsättas för själslig terror men inget konkret brott togs fram.

Enligt utredningen finns det flera skäl till att det nu är dags att ta fram en brottstyp. Forskningsläget är ett.

– Vi vet så mycket mer i dag om våld eftersom forskningen har kommit längre. Vi vet till exempel att det är vanligare att utsättas för psykiskt våld i en nära relation än för fysiskt våld. Vi vet också att unga utsätts i stor utsträckning, säger Viveca Lång.

Ett annat skäl är att det numera finns en allmän förståelse för vad psykiskt våld är, enligt utredningen. Att förståelsen finns är viktigt utifrån det så kallade obestämbarhetsförbudet. Inom juridiken finns det en regel som säger att det ska vara möjligt att förutse vilka gärningar som leder till straffansvar. Enligt utredningen har frågan om psykiskt våld ofta fallit på den regeln. Men, säger Viveca Lång, den går inte att hävda längre.

– Vi pekar ju tydligt ut vilka beteenden som ingår i brottet. Sedan finns det andra straffbestämmelser som har liknande problem, det gäller till exempel för ofredande. Där har lagstiftarna sagt att praxis får visa vad som är kriminaliserat och inte, säger hon.

Skadad självkänsla

Enligt utredaren bör brottet placeras i anslutning till misshandelsbestämmelsen i brottsbalken. Detta bland annat för att visa på sambandet mellan fysisk och psykisk misshandel.

För att leda psykisk misshandel i bevis ska rättsväsendet inte, som vid fysisk misshandel, behöva visa på någon effekt av brottet. Man behöver alltså inte kunna visa att de upprepade kränkningarna eller den otillbörliga kontrollen har skapat ett psykiskt lidande eller att gärningspersonen har haft till syfte att skada. Kontroll måste dock bevisas i det enskilda fallet. Att den varit otillbörlig är däremot en värdering som domstolen gör. 

– Enligt vår mening ska domstolen göra en bedömning om gärningen, som gärningspersonen har utsatt någon för, har sådana egenskaper som gör att de leder till att självkänslan allvarligt skadas, säger Viveca Lång.

Utredningen har behandlats under en remissrunda och ligger nu hos regeringen som ska ta fram en lagrådsremiss. Remissen lämnas därefter till Lagrådet.  

Fakta:

• Utredningen ”Straffansvar för psykiskt våld” (Ds 2022:18) lämnades till regeringen i mitten av 2022.
• Utredaren föreslår att en ny brottstyp, psykisk misshandel, ska införas i 3 kap. 5 a § brottsbalken.
• Brottstypen är uppbyggd utifrån två gärningssätt: upprepade gärningar som är kränkande och utövande av otillbörlig kontroll.
• Utredaren föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2024.

Departementspromemorian ”Straffansvar för psykiskt våld” (Ds 2022:18), på regeringskansliets webbplats

Om våldets uttryck och mekanismer i NCK:s kunskapsbank