Praktiskt stöd till våldsutsatta riskerar att hamna mellan stolarna

Socialtjänstens specialisering och professionalisering av arbetet med våld i nära relationer kan vara en förutsättning för att stödet till våldsutsatta ska hålla en hög kvalitet. Men det kan också leda till att gränser sätts upp för vad som ska ingå, och inte ingå, i den egna yrkesutövningen inom socialtjänsten. Praktiskt stöd till kvinnor som utsatts för våld, som hjälp att söka sekretessmarkering eller byta skola för barnen, riskerar att hamna mellan stolarna. Det är en av flera slutsatser som dras efter en utvärdering av Relationsvåldscentrum i Stockholm. 

– Det är ett dilemma i socialtjänsten att det praktiska stödet till våldsutsatta definieras som något annat än det specialiserade, professionella stödet som socialtjänsten erbjuder. De som är mest sårbara kan inte tillgodogöra sig stödet som erbjuds, när det praktiska arbetet underskattas. De mest utsatta kvinnorna är beroende av den praktiska hjälpen.

Det säger Maria Eriksson, professor i socialt arbete vid Marie Cederschiöld högskola i Stockholm. Tillsammans med kolleger vid högskolan har hon genomfört en utvärdering av Relationsvåldscentrum i Stockholms stad som publicerades i december 2021. 

I Stockholms stad är det två typer av enheter som arbetar specialiserat med våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Det handlar dels om relationsvåldsteam (RVT) på socialtjänstkontoren i de olika stadsdelsförvaltningarna, med ansvar för utredning och riskbedömning; dels om relationsvåldscentrum (RVC) som i sin tur arbetar främst med stödsamtal och behandlingsinsatser. Sedan 2018 finns fyra RVC i Stockholm där både våldsutsatta och våldsutövare kan få stöd. Varje RVC tar uppdrag från mellan två till fyra stadsdelar. 

– Modellen i Stockholms stad följer i princip standardpraktiken inom socialtjänsten: någon utreder, och någon annan utför stöden. Det är samma modell inom våldsområdet som man sett på andra områden inom socialtjänsten, säger Maria Eriksson. 

Forskarna har i utvärderingen intervjuat chefer och personal vid de fyra relationsvåldscentrumen, samt vid relationsvåldsteamen i 11 av totalt 13 stadsdelsförvaltningar. Även 45 brukare som varit i kontakt med RVC har intervjuats. 

Av utvärderingen framkommer att RVC har en stor betydelse för att insatserna till våldsutsatta håller en hög kvalitet. Insatserna skiljer sig dock åt beroende på hur arbetet är organiserat inom de olika stadsdelsförvaltningarna, där inte alla RVT och RVC arbetar på samma sätt, har samma resurser, eller beviljar insatser som skyddat boende i lika hög grad. 

Brukarna är nöjda – men hade behövt mer stöd 

Den anställda personalen på de olika enheterna berättar att man i stort är nöjd med uppdelningen av arbetet med våld i nära relationer i myndighetsutövning respektive behandling. Renodlingen av arbetsuppgifterna på RVT respektive RVC gör att kvaliteten på insatserna blir bättre, menar man. 

Men det framkommer också i utvärderingen att organiseringen av socialtjänstens arbete uppdelat på specialiserade enheter leder till att praktiskt stöd och hjälp till våldsutsatta ofta faller bort. Det får konsekvenser, bland annat för hur väl brukarna kan tillgodogöra sig behandlingen på RVC. 

Brukarna som varit i kontakt med RVC berättar att de är mycket nöjda med samtalsstödet, men att de också skulle ha behövt hjälp med bostad, arbete och utbildning, en trygg ekonomi och en fungerande situation för barnen med skola och kamrater. 

–  Å ena sidan behövs specialiseringen för att få en god kvalitet på insatserna. Specialisering ger ett bättre bemötande och behandlarna är duktiga på att behandla, säger Maria Eriksson. 

– Men brukarna har också ett stort behov av praktiskt stöd. Det kan vara helt avgörande när man ska komma ur en våldsam relation. Men det praktiska stödet ingår inte på ett självklart sätt i någons portfölj. 

Maskulina ideal värderas högre i socialt arbete

Med utgångspunkt i utvärderingen av RVC i Stockholms stad går det att föra en bredare diskussion om hur socialtjänstens organisering påverkar arbetet med våld i nära relationer. Maria Eriksson beskriver hur socialtjänstens stöd till våldsutsatta generellt är anpassat för resursstarka brukare, men att de som kommer till socialtjänsten ofta har större behov än så. 

– Det professionella gränssättandet för vad som ingår i yrkesrollen får konsekvenser. Det praktiska stödet passar inte in i varken myndighetsutövning eller behandling. Kanske uppfattas det praktiska stödet som mindre professionellt? 

Tidigare forskning har pekat på att värden och egenskaper som förknippas med maskulinitet, som rationalitet och känslomässig distans, ses som ideal inom socialt arbete. Samtidigt nedvärderas värden och egenskaper som förknippas med femininitet, som emotionellt engagemang och närhet. 

Det kan innebära att värden och egenskaper som kopplas till femininitet blir problematiska i socialt arbete med våld i nära relationer. 

– Omsorgsarbetet värderas inte, trots att så många kvinnor arbetar inom socialtjänsten, säger Maria Eriksson. 

Enligt Maria Eriksson handlar nästa utmaning på området om hur man kan arbeta specialiserat i socialtjänsten med våld i nära relationer – utan att specialiseringen får negativa konsekvenser för de som behöver socialtjänstens stöd. 

Läs mer: 

Länk till DiVA: "Utvärdering av Relationsvåldscentrum (RVC) i Stockholms stad". Eriksson, M., Bergman, A.-S., Ekström, V (2021)

Porträtt av Maria Eriksson

Maria Eriksson, professor i socialt arbete. Foto: Fanni Olin Dahl

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin