Forskare söker svar på ”den nordiska paradoxen”

Det europeiska jämställdhetsorganet EIGE rankar Sverige som det mest jämställda landet i EU. Samtidigt är den rapporterade förekomsten av fysiskt och sexuellt våld mot kvinnor under en livstid högre i Sverige (28 procent), i Danmark (32 procent) och i Finland (30 procent) jämfört med genomsnittet i EU (22 procent). Detta enligt en stor studie 2014 från FRA, European Union Agency for Fundamental Rights.

I en artikel från 2016 beskriver de spanska forskarna Enrique Gracia och Juan Merlo det de kallar ”den nordiska paradoxen”. 

– Antagandet är att det finns en koppling mellan våld och brist på jämställdhet. Det paradoxala ligger i att det ser ut att finnas en samexistens i de nordiska länderna av både en hög grad av jämställdhet, och en hög förekomst av enkätrapporterat våld mot kvinnor, säger Maria Wemrell, lektor i socialt arbete och docent i folkhälsovetenskap vid Linnéuniversitetet. 

Uppblåsta siffror? 

I ett forskningsprojekt tillsammans med spanska och svenska forskare har Maria Wemrell analyserat olika förklaringar till den nordiska paradoxen. Projektet var finansierat av Vetenskapsrådet. 

– Det finns ett flertal hypoteser. En handlar om i vilken mån de här siffrorna i FRA-studien representerar verkligheten, säger hon. 

I Sverige, Finland och Danmark samlades data in till FRA-studien via telefon, vilket kan ha påverkat svaren. I majoriteten av de andra EU-länderna skedde datainsamlingen genom oanmälda hembesök. 

–  Men även andra studier, inte bara FRA-studien, visar på höga siffror för Norden. 

En annan hypotes är att den höga rapporteringen beror på en större medvetenhet om problemet i de nordiska länderna, vilket lett till uppblåsta siffror. Våldet skulle alltså egentligen inte vara vanligare här – men fortfarande vanligt. 

–  Det leder i sådana fall ändå till frågan varför jämställdheten i Norden inte minskat våldet, säger Maria Wemrell. 

Andra faktorer viktigare? 

En hypotes tar fasta på att jämställdheten i ett land kanske inte är den avgörande faktorn för förekomsten av partnervåld. Våld förekommer också i relationer där maktordningen mellan kvinnor och män kanske inte är lika relevant, till exempel i samkönade relationer. Hur maktdynamiken ser ut i en relation kan vara av större betydelse än nivån på jämställdheten i samhället i stort. 

Det kan även vara något helt annat som de nordiska länderna har gemensamt som påverkar förekomsten av våld mot kvinnor, till exempel mönster för alkoholkonsumtion. 

Inte så jämställda trots allt? 

Flera forskare har även pekat på att våldet kan handla om att vi inte är så jämställda som vi tror. Samhället har tagit stora kliv mot ökad jämställdhet, men de traditionella könsnormerna i den privata sfären har inte förändrats på samma sätt. 

Det nordiska idealet om jämställda relationer kan också förhindra att våld upptäcks. Studier visar att kvinnor i Sverige kan ha svårt att berätta om våldsutsatthet eftersom det rimmar illa med hur en självständig kvinna borde ha det hemma. Kvinnan kan känna skam och skuld för att hon inte lämnat den våldsamma partnern. I samhällets ögon kan ansvaret för våldet förflyttas från förövaren till offret som ”borde valt en annan partner”.

– Vi vet att våld förekommer, men eftersom det inte sker öppet kan det finnas en idé om att våld inte är ett problem, i alla fall inte i den svenska majoritetsbefolkningen, säger Maria Wemrell. 

En backlash? 

En teori handlar om att våldet hänger ihop med en backlash mot jämställdheten. När en kvinna får högre lön eller har högre utbildning kan mannen i relationen kompensera för sina bristande resurser genom att utöva våld. 

– Här är antagandet att det skapas mindre friktion i ett könstraditionellt samhälle; medan en förväntan om jämställdhet kan skapa konflikter, när roller skaver mot varandra. Jämställdhet kan på så vis leda till våld, säger Maria Wemrell. 

Maria Wemrell har genomfört en studie som bygger på intervjuer med 23 kvinnor som utsatts för våld av en manlig partner. Studien publicerades 2023. Flera kvinnor i studien beskrev sig själva som självständiga och starka med egna resurser – men när de försökte använda dessa, möttes de av motstånd. 

– Kvinnorna beskrev det ofta som att våldet var en reaktion på hennes egenmakt. När kvinnan utövade, eller ville utöva, sin frihet, så kom våldet. 

I 20 av de 23 intervjuerna berättade kvinnorna att mannen utövat våld när hans kontroll eller överläge blev ifrågasatt; till exempel när kvinnan visat på motstånd mot könsnormer eller när mannen själv känt sig underlägsen. 

– Relationerna kunde te sig som jämställda och männen kallades ibland för feminister. Men mannens våld beskrevs i termer av maktutövning. Studien pekar på att en ojämställd maktdynamik var närvarande i dessa relationer, säger Maria Wemrell. 

I Sverige ses en ökande polarisering mellan mäns och kvinnors attityder till jämställdhet, där unga män har en mer könskonservativ hållning. I Europa sker en backlash mot feminism och mot arbetet för kvinnors rättigheter. Det förklarar inte våld mot kvinnor i Norden, men är ett tecken på att vi har en lång väg kvar att gå för att nå jämställdhet. 

– Det patriarkala systemet finns kvar, och män med makt över kvinnor finns kvar. Vi har fortfarande problem med över- och underordning. 

– Om ökad jämställdhet rymmer den här risken för en backlash, och mer våld mot kvinnor – hur ska vi hantera det? Det gäller att få män att upptäcka att de också tjänar på jämställda relationer och ett mer jämställt samhälle, säger Maria Wemrell. 

Läs mer: 

Gracia E, Merlo J. (2016) Intimate partner violence against women and the Nordic paradox.Social Science & Medicine, Volume 157, Pages 27-30. 

Wemrell M, Lila M, Gracia E, Ivert A-K. (2020) The Nordic Paradox and intimate partner violence against women (IPVAW) in Sweden: A background overview. Sociology Compass, 14:e12759. 

Wemrell, M. (2023) Stories of Backlash in Interviews With Survivors of Intimate Partner Violence Against Women in Sweden. Violence Against Women, 29(2), 154-184. 

Wemrell, M., Stjernlöf, S., Lila, M., Gracia, E., & Ivert, A. K. The Nordic Paradox. Professionals’ discussions about gender equality and intimate partner violence against women in Sweden. Women & Criminal Justice, 32(5), 431-453.

Wemrell, M., Stjernlöf, S., Aenishänslin, J., Lila, M., Gracia, E., & Ivert, A. K. (2019). Towards understanding the Nordic paradox: A review of qualitative interview studies on intimate partner violence against women (IPVAW) in Sweden. Sociology Compass, 13(6), e12699.