Skuld och skam genomsyrar språket i sexualbrottsdomar

I en ny avhandling från institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet undersöks vad språket har för betydelse i sexualbrottsdomar. Avhandlingens resultat visar att språket döljer kvinnors upplevelser av våld och skuldbelägger dem för våldet, oavsett fällande eller friande dom. Det vittnar om en tro på våldtäktsmyter i svenska domstolar.

Porträtt på Sofia Orrbén. Foto: Mikael Wallerstedt.

Sofia Orrbén. Foto: Mikael Wallerstedt.

Sofia Orrbén doktorerade nyligen på avhandlingen ”Gränser mellan frivillighet och ofrivillighet”. Flera år tidigare hade hon suttit med som stödperson till offret i ett våldtäktsmål. Det som stod i domen blev grunden för hennes c-uppsats, där hon undersökte framställningen av kvinnor och män i våldtäktsdomar.

– Jag följde allt som sas under rättegången och upplevde bevisningen i målet som stark, men ändå ogillades åtalet. När vi läste domen blev vi så förvånade. Domstolen ifrågasatte offret och beskrev delar av hennes berättelse som ”oklara” trots att hon hade svarat på de frågor som domstolen menade var obesvarade. Efter det bestämde jag mig för att analysera domen för att se hur det kunde ha blivit så här, säger Sofia Orrbén.

Språket döljer våldet

I domar som rör sexualbrott och våldtäkter utgörs bevisningen ofta av offrets och den misstänktes egna berättelser. I sexualbrottsmål blir därför bedömningen av motsättningarna mellan berättelserna viktiga för bevisvärderingen. Samtidigt är det viktigt att domstolen inte påverkas av personliga värderingar. Men i avhandlingen kan Sofia Orrbén visa att språket i dessa domar snarare vittnar om att rättsväsendets syn på sexualbrott inte förändrats så mycket som man kanske hade kunnat tro.

– Det är två saker som jag främst kommit fram till. Det ena är att språkbruket på olika sätt döljer kvinnors upplevelser av sexuellt våld. Det andra är att språket skuldbelägger kvinnorna, vilket vittnar om en tro på våldtäktsmyter. Uttryck som ”de har haft samlag” eller ”de har kysst varandra” är till exempel ett sätt att dölja våld genom att få våldet att framstå som något ömsesidigt, säger hon.

Föreställningar om "riktiga våldtäkter"

I avhandlingen har 86 slumpvis utvalda domar från 2016–2021 undersökts, där alla brottsoffer var kvinnor och alla misstänkta gärningsmän var män. Sofia Orrbén pekar på att bedömningen av sexualbrott formar en del av vad vi tror oss veta om sexualiserat våld, offer och förövare. Hur språket används kan därför bli en viktig komponent för hur framtida sexualbrott bedöms.

I avhandlingen framkommer exempelvis att detaljerande beskrivningar av kroppsdelar används i både kvinnors och mäns berättelser, men på olika sätt. Domstolens bedömning av berättelserna blir till kunskaper om vilka beteenden och ageranden som utgör tecken på antingen frivillighet eller ofrivillighet.

– I kvinnornas berättelser används detaljerade beskrivningar av kroppsdelar för att tala om ofrivillighet, medan samma slags beskrivningar i mäns berättelser används för att tala om frivillighet. Skillnaden ligger i vem som tar initiativ till olika slags närmanden. I kvinnornas berättelser är det alltid män som tar initiativ vilket kvinnor reagerar på med ovilja. I mäns berättelser är det istället kvinnor som tar initiativ vilket män reagerar på med vilja.

– Vad som spelar roll då är hur domstolen förhåller sig till kvinnors och mäns motsatta berättelser. Det är i bedömningen av berättelserna som domstolen reproducerar stereotypa föreställningar om "riktiga offer" och "riktiga våldtäkter", säger Sofia Orrbén.

Skuldbeläggande retorik

Många sexualbrottsoffer avstår från att anmäla brott på grund av en rädsla för att bli illa bemött under utredningen och rättsprocessen. Sedan tidigt 2000-tal har det gjorts flera insatser för att öka anmälningsbenägenheten. Ändå förekommer samma skuldbeläggande retorik i både friande och fällande sexualbrottsdomar som man arbetat för att motverka.

– Det finns till exempel en friande dom i mitt material där domstolen beskriver offrets berättelse som ”svårförklarlig”, eftersom man anser att hon borde ha kunnat lämna det hotellrum där händelsen utspelade sig eller ropat på hjälp. Hennes tystnad och val att stanna kvar på hotellrummet ses som ett tecken på frivillighet. Den typen av argumentation lägger ansvaret på kvinnor att förhindra eller undvika övergrepp, inte på män. Det är upp till offret att lämna situationen.

Utmana egna fördomar

Sofia Orrbén tror att det handlar om en omedvetenhet i domstolarna och att man traditionellt sätter objektivitet i främsta rummet.

– Många jurister menar att man inte tar med sig sina värderingar i rättssalen när man dömer, men det gör man ändå. Människor tycker om enkla och snabba lösningar. Vi tror att vi vet hur ett idealt våldtäktsoffer ser ut och vad den personen har varit med om, så när det inte passar in försöker vi hitta logiska förklaringar vilket ofta blir skuldbeläggande. Man tycker att synen på "riktiga våldtäkter" och "riktiga offer" borde ha förändrats, men sådana förändringar verkar tyvärr ta lång tid.

Hon tror att lösningen ligger i en ökad personlig medvetenhet och specialistutbildning för de som dömer i sexualbrottsmål. Samtidigt menar hon att språket aldrig kan vara helt neutralt och objektivt, eftersom språkbruket speglar våra kunskaper och idéer om omvärlden.

Enligt Sofia Orrbén behöver de som dömer kunna utmana sina egna stereotyper och fördomar om offer och förövare för att förändra språkbruket.

– För att komma ifrån ett skuldbeläggande språkbruk i domstolarna behöver dömande jurister och nämndemän för det första bli medvetna om vilka egna, potentiellt undermedvetna, värderingar och stereotyper som påverkar dömandet i sexualbrottsmål och språkbruket i de skriftliga domarna. Där handlar det framförallt om att öka kunskapen om vilka ord och uttryck som ger uttryck för problematiska värderingar, till exempel våldtäktsmyter, säger Sofia Orrbén.

Avhandlingen "Gränser mellan frivillighet och ofrivillighet. Språkvetenskapliga diskursanalyser av sexualbrottsdomar från svensk tingsrätt" (Orrbén 2024) i DiVA

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin