Inkludering avgörande för att stötta våldsutsatta hbtqi-personer

Våld i nära relationer sker inte i ett vakuum. I stället är det en uppsättning normer, stereotypa föreställningar och strukturella ojämlikheter i samhället som tillsammans skapar förutsättningarna där våldet äger rum.

Förutsättningarna har betydelse både för våldets uttrycksformer i relationen, och för den utsattas möjligheter att söka hjälp.

För hbtqi-personer kan dessa förutsättningar förvärra deras upplevelser av partnervåld och göra det svårare att söka hjälp. De kan till exempel utsättas för marginalisering och diskriminering som begränsar deras tillgång till stöd och skydd.

– Hbtqi-personer riskerar att uppfattas – både av samhället och av sig själva – som icke trovärdiga vittnen till vad som har hänt dem i deras nära relationer. Och att det förhåller sig så, det vet ju deras våldsamma partners, och de kan använda sig av den vetskapen, säger Catherine Donovan som är professor vid universitetet i Durham i England.

Hon är sociolog och har forskat om våld och övergrepp i hbtqi-personers nära relationer. I höstas besökte hon Nationellt centrum för kvinnofrid i Uppsala.

Behöver uppmärksammas särskilt

För den yrkesverksamma som arbetar med att stötta personer som utsatts för våld finns viktiga aspekter att tänka på när det gäller våldsutsatta hbtqi-personer. En sådan är inkludering.

– En hbtqi-person kommer automatiskt att uppfatta stödinstanser som att de är till för den som är ”straight” – eftersom de lever i ett helt samhälle som är ”straight”, säger Catherine Donovan.

Gör man en google-sökning på våld i nära relationer dyker de vanligt förekommande, stereotypa bilderna upp av en dominant man som med knutna nävar står över en hukande kvinna.

– Det är en kraftfull illustration av vad vi föreställer oss när vi tänker på kön och våld i nära relationer. Men vi behöver också ha andra bilder, på andra typer av relationer. Vi behöver visa att det finns en bredd av olika personer som kan vara offer för våld. Om dessa personer söker hjälp och ser bilder på andra som liknar de själva, så kommer de förstå att de har kommit rätt, säger hon.

Catherine Donovan lyfter att samhällsinstanser som arbetar med stöd till våldsutsatta särskilt behöver fundera över hur de når hbtqi-personer.

– ”Vi ska erbjuda en samhällsservice till alla som behöver ta del av den – så hur får vi hbtqi-personer att komma in genom dörren?”, säger Catherine Donovan och menar att det är en fråga som yrkesverksamma behöver ställa sig.

Ett sätt är att samverka med lokala organisationer eller mötesplatser för hbtqi-personer. Det ger en möjlighet att bygga förtroende och berätta om de många olika sätt som våld i nära relationer kan te sig på. Det kan vara nödvändigt eftersom våldsutsatta hbtqi-personer har svårare att identifiera det de upplevt som våld.

”Vem har haft makten?”

I Sverige har socialtjänsten på senare år fått ett tydligare ansvar att arbeta med våldsutövare. Vad behöver yrkesverksamma känna till om förövare av våld i nära hbtqi-relationer?

– Först och främst behöver yrkesverksamma vara duktiga på att identifiera vem det är som är förövaren. Det finns en föreställning i samhället om att det i samkönade relationer skulle förekomma mer ömsesidigt våld. Yrkesverksamma behöver bli duktiga på att se igenom sina egna förutfattade meningar och föreställningar, säger Catherine Donovan.

– Vem som är förövaren kan bli tydligt om man ställer frågor om vem som har haft makten i relationen. Vem är det som har bestämt vilka regler som ska gälla?

Den som arbetar med våldsutsatta behöver också skaffa sig tillräcklig kunskap för att kunna möta många olika människor med olika identiteter.

– I begreppet ”hbtqi” finns så mycket mångfald. Du kan behöva ställa olika frågor beroende på om den utsatta är transperson, en lesbisk kvinna eller en homosexuell man. Inom dessa kategorier finns det sedan personer med funktionsnedsättning, olika klasstillhörighet, olika trosuppfattning och så vidare. Det är viktigt att känna sig bekväm med att du har kulturell kompetens för att kunna möta och prata med människor med många olika bakgrunder, säger Catherine Donovan.

Verktyg för att förstå makt och kontroll

I samhällsdebatten förs det ibland fram att en feministisk analys av partnervåldets orsaker och uttryck inte är relevant. Det eftersom kvinnor också kan utöva våld, och våld också förekommer i andra parrelationer än heterosexuella relationer mellan män och kvinnor.

– Heterosexuella kvinnor är utan tvekan den största gruppen av offer för våld i nära relationer, och män utgör majoriteten av förövarna. Men det blir problematiskt när samhället sätter likhetstecken mellan våld i nära relationer och heterosexuella relationer mellan kvinnor och män. Det innebär att många människor riskerar att osynliggöras, säger Catherine Donovan.

Men enligt Catherine Donovan är en feministisk analys av våld också användbar för att förstå våld i nära hbtqi-relationer.

– Den feministiska förståelsen av partnervåld, och sexuellt våld, har gett oss olika verktyg för att förstå hur makt och kontroll spelar roll i relationer. Att betrakta relationer som dynamiker av makt är väldigt användbart. Alla typer av relationer kan innehålla makt och kontroll.