"Positiv utveckling av arbetet mot mäns våld mot kvinnor i Sverige"

– Vi ser en väldigt positiv utveckling i Sverige när det till exempel gäller lagstiftningen. Något som jag vill lyfta fram är barnfridsbrottet som kriminaliserar barns upplevelse av våld i familjen. Det är också positivt att den förändrade sexualbrottslagstiftningen har fått effekt med fler fällande domar, säger Päivi Hirvelä.

Päivi Hirvelä, tidigare domare vid Europadomstolen samt vid Högsta domstolen i Finland, är expert i Grevio, Europarådets grupp som granskar hur länder följer Istanbulkonventionen. Hon är också rapportör för den första tematiska utvärderingen av Sveriges arbete.

Utvärderingen ”Building trust by delivering support, protection and justice, Sweden. First thematic evaluation report” publicerades i slutet av 2024. Rapportens resultat bygger på en utvärdering av Sverige från 2019, vilket gör att Grevio nu kan se hur arbetet har utvecklats.

Föreläste under NCK-dagarna

Päivi Hirvelä medverkade under de senaste NCK-dagarna för att presentera utvärderingen. Enligt henne finns det en positiv förändring på flera områden. Förutom lagstiftningen pekar Päivi Hirvelä även på att det finns en god utveckling för vissa delar av skyddet för brottsoffer.

– Att rättsväsendet numera godtar filmade förhör med brottsoffer är positivt. Tack vare de videoinspelade förhören slipper brottsoffren återge sin berättelse om och om igen. Men fortfarande kan brottsoffer få vänta väldigt länge på att få sitt fall prövat, säger hon.

Päivi Hirvelä lyfter också skolan som ett positivt exempel.

– Det är bra att samtyckeslagstiftningen numera finns med i den svenska obligatoriska skolundervisningen. Det är nödvändigt att höja kunskapen och medvetenheten bland unga om hur lagen ser ut, säger hon.

Obligatorisk utbildning för redan yrkesverksamma

I utvärderingen pekar Grevio också på områden som Sverige behöver stärka. Päivi Hirvelä lyfter särskilt fram att yrkesverksamma behöver mer utbildning om våld.

– Utbildningarna för redan yrkesverksamma är ofta frivilliga, de ser olika ut och tar sällan upp våld som sker digitalt. Vi vill att utbildningen ska vara obligatorisk och återkommande, särskilt för domstolsväsendet som ju tar upp brottsärenden, säger hon.

Att införa en obligatorisk utbildning om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation för domare skulle inte bryta mot domstolarnas oberoende, enligt Päivi Hirvelä.

– Det är ett missförstånd att en sådan utbildning skulle strida mot domstolens oberoende. Oberoende innebär inte att man inte ska ha kvalifikationer för yrket, oberoende för domare och domstolen handlar om de fall som tas upp i rätten. Det är i relation till fallen som oberoendet ska hävdas, säger hon.

Ser med oro på könsneutralt språk

Enligt Grevios rapport finns det tecken på att språket om våld och våldsutsatthet blir alltmer könsneutralt i Sverige. Det kan handla om att myndigheter oftare använder begrepp som våld i nära relation hellre än mäns våld mot kvinnor.

– Sverige har länge erkänt att våld har med kön att göra. Det svenska arbetet har fokuserat på maktaspekter och på obalansen mellan män och kvinnor. Men Grevio ser nu med oro på att det finns en trend mot ett mer könsneutralt språk i dessa frågor, säger Päivi Hirvelä.

Utvärderingen visar vidare att Sverige har välfungerande stödinsatser för våldsutsatta men, säger Päivi Hirvelä, skyddet är inte lika för alla. Dels finns det geografiska områden där det inte finns lättillgängliga stödinsatser, dels finns det grupper som diskrimineras.

– Inte alla har tillgång till skyddade boenden till exempel. I norra delen av landet saknas det skyddade boenden på en del platser. Inte heller finns det specialiserade stödinsatser för kvinnor som möter olika typer av diskriminering på grund av att de tillhör en minoritet, som romska eller samiska kvinnor, säger Päivi Hirvelä.