Finland blickar mot Uppsala och Kvinnofridslinjen
I december i år räknar Finland med att starta en nationell stödtelefon som uppfyller kraven i Istanbulkonventionen. För nio år sedan var Sverige bland de första länderna i Europa med en sådan stödtelefon. Nyligen var en delegation från Finland på besök vid NCK för att studera svenska Kvinnofridslinjen.
Det var utvecklingschef Helena Ewalds och specialplanerare Tuomo Varis från Institutet för hälsa och välfärd i Finland som kommit till Uppsala för att få information om den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen.
– Vi hoppas kunna få råd och tips inför starten av vår egen stödtelefon. Framför allt är vi intresserade av praktiska erfarenheter om vad som är bra att göra och vad som inte är så bra. Målsättningen är att vi ska möta de krav som Istanbulkonventionen ställer, sade Helena Ewalds.
Finland ligger precis i startgroparna för att dra igång verksamheten. Men vägen dit har varit lång. Redan 2008 utredde Helena Ewalds för första gången frågan. Flera ideella organisationer har stödtelefoner för våldsutsatta kvinnor i Finland men öppethållandet är begränsat och verksamheten sköts av frivilliga krafter.
– Där känner jag att vi har haft stöd av Sverige och att kunna visa på Kvinnofridslinjen som ett gott exempel. Det blev lättare att hävda att en statlig telefon behöver ha professionell personal.
Både kvinnor och män
Finland har redan utsett en ideell organisation som ska sköta verksamheten. Men i likhet med Sverige kommer personalen att bestå av fast anställda sjuksköterskor och socionomer. I slutet av året räknar man med att kunna dra igång stödtelefonen som riktar sig till både kvinnor och män som utsatts för våld i nära relationer.
– Det blir intressant för oss att följa utvecklingen i alla de nordiska länderna när det gäller stödtelefoner framöver. Kanske kan det bli ett gemensamt nordiskt möte för att utbyta erfarenheter nästa gång, kommenterade Åsa Witkowski verksamhetschef för Kvinnofridslinjen på NCK.
Krav i konventionen
På senare år har NCK märkt av ett ökat internationellt intresse för stödtelefonen och erfarenheterna därifrån. En bidragande orsak till det är Europarådets så kallade Istanbulkonvention. Den kom 2011 och syftar till att hindra och förebygga våld mot kvinnor och våld i hemmet. 22 av de 47 medlemsländerna har sedan dess förbundit sig att följa konventionen.
Där ställs bland annat krav på att länderna ska ha en stödtelefon för våldsutsatta kvinnor på nationell nivå. Telefonen ska vara gratis att ringa till samt tillgänglig dygnet runt, året om. Den bör kunna erbjuda stöd på flera olika språk vid behov och det anses vara viktigt att den sköts av professionell personal.
Endast 14 av Europarådets medlemsländer, däribland Sverige, uppfyllde samtliga kriterier när organisationen WAVE (Women Against Violence Europe) publicerade resultatet av en enkätundersökning 2015. Nio av dessa var EU-länder. Men i takt med att allt fler länder förbinder sig att följa konventionen förändras det snabbt.
– Många länder håller på att bygga upp och anpassa verksamheterna så att de ska uppfylla villkoren framöver, berättar Karin Sandell, enhetschef på NCK.