Uppsalamodellen väckte stort intresse

En trio av nuvarande och tidigare landshövdingar i Uppsala, Göran Enander, Ann-Cathrine Haglund och Jan-Erik Wikström var på plats, liksom Uppsala universitets rektor Eva Åkesson, landstingsråden Vivianne Macdisi och Börje Wennberg samt sjukhusdirektören Per Elowsson. Men även medarbetare vid Region Uppsala som på olika sätt medverkat i arbetet med den senaste rapporten från NCK.

Sammanlagt var det ett 60-tal personer som minglade inför presentationen och det blev många engagerade samtal runt ståborden. Carina Ahlstedt är numera biträdande prefekt för grundutbildningen på institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet. När kunskap om mäns våld mot kvinnor lades in i sjuksköterskeprogrammet var hon en av de drivande.

”Kunskap är centralt”

– Den här kunskapen är så central för blivande sjuksköterskor och när man får det redan under grundutbildningen så blir det en ögonöppnare. Om du har hört om det och vet vad du ska göra så kan du också agera, annars är det lätt att man blundar för problemet, sade hon.

Marianne van Rooijen, biträdande sjukhusdirektör vid Akademiska sjukhuset, betonade att hälso- och sjukvården har en nyckelroll bland annat när det gäller att upptäcka vilka patienter som har varit utsatta för våld.

– Det är jätteviktigt att man kan fånga upp dem och hjälpa dem till rätt instans. Ett sätt att göra det på är att ställa frågan och vara uppmärksam på signalerna.

Rutinmässiga frågor i Årsta

En vårdcentral i Region Uppsala där man är särskilt duktig på att ställa frågor om våld rutinmässigt till patienterna är Årsta vårdcentral där Katarina Dahlgren är verksamhetschef.

– Att jag som chef står bakom personalen och förstår att det kan vara svårt att ställa frågan tror jag är viktigt. Det är också en trygghet att veta hur man ska dokumentera och att det är sekretess på det som skrivs i journalen.

NCK:s chef, professor Gun Heimer, berättade därefter om verksamheten och rapporten ”Uppsalamodellen – att möta våldsutsatta kvinnor inom hälso- och sjukvården” som beskriver hur omhändertagandet och bemötandet utvecklats vid Region Uppsala. Fyra framgångsfaktorer lyftes fram: kunskap, rutiner, kontinuerlig uppföljning och samverkan.

Vikten av samverkan

Just vikten av samverkan var något som Gunilla Strömblad, chefsåklagare vid Åklagarkammaren i Uppsala gärna skrev under på.

– Vi samverkar på operativ nivå med polisen under förundersökningsstadiet och vi vet att bemötandet är oerhört viktigt för att kunna lagföra. Jag tycker att vi har kommit ganska långt här i Uppsala just genom samverkan och att frågan hela tiden lyfts, sade hon.

Fakta

• Rapporten beskriver hur omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor inom Region Uppsala har utvecklats från 1994 och fram till i dag – från forskning till praktik. Att frågan varit högt prioriterad har varit en förutsättning liksom NCK:s pådrivande roll.

• Rutiner, handlingsplaner och vårdprogram har tagits fram som fungerar som ett stöd för personalen. En kontinuerlig uppföljning har möjliggjorts genom dokumentation i den elektroniska journalen.

• Medarbetarna har dessutom erbjudits utbildning inom området och samverkan har organiserats med de olika parter som finns runt en våldsutsatt kvinna, däribland socialtjänsten, polisen och rättsväsendet.