Corazza Bildt lyfter mäns våld mot kvinnor i EU

EU undertecknade i somras Istanbulkonventionen. Den drivande kraften bakom var Anna Maria Corazza Bildt som hoppas att beslutet ska få stor betydelse för arbetet mot mäns våld mot kvinnor inom unionen.

I mars månad deltog NCK:s chef, professor Gun Heimer, i ett av sammanträdena i parlamentet där mäns våld mot kvinnor diskuterades. I juni undertecknades så Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Ansvarig för rapporten som ledde fram till beslutet var den svenska EU-parlamentarikern Anna Maria Corazza Bildt (M).

Men mycket återstår innan unionen till sist kan komma att ratificera Istanbulkonventionen. Först måste nämligen samtliga medlemsländer förbinda sig att följa konventionen, något som 13 stater ännu inte gjort.

– Många länder har reservationer och motstånd. Det handlar i första hand om definitionen av könsbaserat våld som en del ogillar. De anser att det strider mot traditionella kristna värderingar och familjevärderingar. Men allt det är ideologiskt trams. Istanbulkonventionen syftar bara till att få stopp på mäns våld mot kvinnor, säger hon.

Starkt engagemang

Anna Maria Corazza Bildt talar fort och mycket. Det är uppenbart att hon har ett starkt engagemang för frågorna. I EU-parlamentet sitter hon bland annat som ledamot av FEMM, utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män.

– Jag har alltid kämpat för de mänskliga rättigheterna och kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. Att arbeta som rapportör för jämställdhet är ett av de finaste uppdrag man kan ha. Och det finns ingenting som kan vara viktigare i kampen om jämställdheten än att motverka mäns våld mot kvinnor.

Hon menar att det inte är tillräckligt att varje medlemsstat förbinder sig att följa Istanbulkonventionen. Arbetet blir ännu mer kraftfullt om även EU som union ansluter sig till konventionen.

– Istanbulkonventionen är rättsligt bindande och kriminaliserar allt våld mot kvinnor. Den visar att det inte rör sig om en privatsak utan ett brott. Med hjälp av konventionen flyttas skulden från offret till förövaren. Det blir också tvingande att ha åtgärder för att stötta offren och förebyggande åtgärder för att få slut på våldet.

– Att även EU tillträder konventionen ger oss en större helhet och omfattande verktyg för att arbeta mot mäns våld mot kvinnor. När det träder i kraft måste hela unionen följa Istanbulkonventionen och det går inte att föreslå en enda lag som går emot det som står där.

Processen ger uppmärksamhet

Processen har redan varit lång och det finns en risk att den drar ut ännu mer på tiden. Men Anna Maria Corazza Bildt är trots allt hoppfull inför framtiden. Hon menar att även det som nu sker har ett värde och resulterar i att frågan hamnar högre upp på agendan.

– Den här processen har redan lett till att vi har lyft medvetenheten och ökat debatten i Europa. Vi har arbetat oerhört mycket med medlemsländerna och diskuterat hur vi kan skydda kvinnor och flickor och vi har gjort mycket för att utbyta bra praktiker inom unionen. Det handlar om att fundera över vad vi gör och vad vi kan göra bättre. Men också att bekämpa sexism och könsbaserade stereotyper.

Hon menar också att det är viktigt att se att problemet kräver internationella lösningar.

– Det är en av de frågor som verkligen är universell. Inte minst de nya formerna av våld som hämndpornografi på nätet, är en global pandemi. Misshandel av kvinnor överhuvudtaget är ett globalt fenomen som kräver globala åtgärder. 

Fotnot:

För en tid sedan hölls ett seminarium i Europahuset om EU:s undertecknande av Istanbulkonventionen där även Gun Heimer, NCK, och Olga Persson från Unizons kvinnojourer deltog.

Kunskapsbanken om Istanbulkonventionen

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin