"Höj statusen för arbetet med sexualbrott"
Varför sviker samhället dem som utsätts för sexuella övergrepp? Det var rubriken för det ena av NCK:s två seminarier under årets Almedalsvecka. Att rättsväsendet måste få till fler fällande domar och statusen på arbetet måste höjas var några av de saker som lyftes.
Uppsala universitets rektor Eva Åkesson inledde seminariet med att konstatera att vi måste se till att de som utsätts får det stöd de behöver och en chans till upprättelse. Och där brister det ofta idag.
Paneldeltagarna fick därefter fem minuter vardera att lyfta vad de tycker är viktigt inom området. Sara Bäckström, förbundsjurist för RFSU, påpekade bland annat betydelsen av den nya sexualbrottslagstiftningen som bygger på frivillighet. Hon menar att den kan skicka tydliga signaler till både ungdomar och vuxna.
– Sedan är det viktigt att rättsväsendet också förmår straffa förövarna så att vi inte längre i princip har straffrihet mot sexuellt våld i Sverige, sade hon.
"Berättelser måste tas om hand"
Olga Persson, Unizons generalsekreterare, var inne på samma spår när hon påpekade att rättsväsendet måste bli bättre på att hantera ärenden som rör våldtäkter och sexuella övergrepp. I dagsläget är det bara en mycket liten andel av alla anmälningar som leder till fällande dom.
– Alla de berättelser som kvinnor och tjejer har om sexuellt våld måste tas emot av samhället, de kan inte bara berätta ut i tomma intet. Vi kan önska att politikerna tydligt skulle slå fast att fler måste fällas för den här brottsligheten.
Åsa Witkowski, ansvarig för patientverksamheten vid NCK, menade att en svårighet är att det är så många olika aktörer inblandade i den här problematiken.
– Vi behöver tydliggöra vem som har vilket uppdrag beroende på kompetens, resurser och förutsättningar. Och när vi letar efter orsaker så är säkert kunskap en viktig faktor, sade hon och framhöll förändringen av högskoleförordningen som ett stort steg framåt.
Viktigt förändra attityder
Den innebär att kunskap om mäns våld mot kvinnor från och med i höst blir obligatorisk på program som leder till fysioterapeut, jurist, läkare, psykolog, sjuksköterska, socionom och tandläkare.
Men panelen efterlyste också en attitydförändring. Arbetet med att ta hand om kvinnor som utsätts för våld behöver få mycket högre status, inte minst inom polisen. Annars finns det en risk att det inte prioriteras på det sätt som är nödvändigt.
Lena Ag, generaldirektör vid den nya Jämställdhetsmyndigheten, framhöll att deras uppgift i första hand är samordning och prevention. Hon pekade bland annat på vikten av sex- och samlevnadsundervisningen i skolorna och välkomnade de samtal och diskussioner som satt fart i samband med metoo hösten 2017.
– Metoo satte fingret på mäns roll och mäns ansvar och det kan vi inte backa från nu, utan vi måste vara väldigt tydliga.
Att förebyggande insatser har en roll att spela var flera i panelen ense om. Men Olga Persson, Unizon, menade att det också har gått lite mode i att påpeka vikten av att arbeta med männen.
– Det får inte vara så att resurser tas från arbetet med att ta hand om utsatta kvinnor utan det måste handla om nya pengar. Det får inte vara coolare att jobba med mäns utövande av våld än det kvinnofridsarbete som har pågått i 30 år.