Regeringsuppdrag om Kvinnofridslinjen klart

I slutet av april redovisade NCK regeringsuppdraget att driva, stärka och utveckla den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen. I uppdraget ingick bland annat att öka kännedomen om Kvinnofridslinjen och att utreda möjligheten att utvidga verksamheten till att omfatta fler grupper.

Porträttbild på Åsa Witkowski

NCK fick regeringsuppdraget i juni 2019.

– Det har varit värdefullt att få möjligheten att genomlysa och kvalitetssäkra verksamheten för att se om vi använder våra resurser på bästa sätt, säger Åsa Witkowski, tf chef för NCK.

Den nationella stödtelefonen har haft en tydlig ökning av antalet samtal sedan #metoo-uppropet hösten 2017. Antalet besvarade samtal har sedan dess ökat från 80–90 besvarade samtal per dygn till i genomsnitt 116 samtal per dygn under 2019.

– Det är inte förvånande att antalet samtal ökar. Sverige har ett aktivt kvinnofridsarbete och det har lett till att fler vågar söka hjälp, säger Åsa Witkowski.

Förstärkt marknadsföring

Tack vare uppdraget kunde bemanningen förstärkas på Kvinnofridslinjen under andra halvåret 2019, och totalt besvarades 42 405 samtal under året.

Porträttbild på Karin Sandell.

– De extra medlen gav oss också möjlighet att förstärka, bredda och förlänga våra marknadsföringskampanjer för att nå ut till fler. Vi satsade särskilt på att översätta kampanjerna till fler språk, säger Karin Sandell, informationschef på NCK.

Den nationella stödtelefonen riktar sig till våldsutsatta kvinnor över 18 år. I uppdraget ingick även att utreda om Kvinnofridslinjens verksamhet skulle kunna utvidgas till att även omfatta våldsutsatta män, våldsutsatta minderåriga och barn och unga som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck.

– Vi får redan i dag samtal från både män och minderåriga och även från många som är utsatta för hedersrelaterat våld. Alla som ringer får naturligtvis stöd men vår utredning visar att en del grupper behöver ett mer konkret operativt stöd än vad Kvinnofridslinjen kan erbjuda, säger Åsa Witkowski.

NCK har inom ramen för uppdraget inhämtat synpunkter från flera myndigheter och organisationer med specialkunskap om de olika målgrupperna. Flera av de intervjuade framhåller att minderåriga och särskilt de barn och unga som är utsatta för hedersvåld behöver en annan sorts stöd än det Kvinnofridslinjen kan ge.

Stor enighet att även män behöver stöd

Det råder stor enighet bland de intervjuade om att även män som har utsatts för våld i en nära relation eller sexuella övergrepp behöver stöd och hjälp. Under 2019 besvarade Kvinnofridslinjen totalt 249 samtal från våldsutsatta män. Flera av de representanter som intervjuats i uppdraget avråder dock från att byta namn och inriktning på Kvinnofridslinjen. Erfarenheten visar också att många män föredrar att vända sig till stödverksamheter som riktar sig direkt till dem, snarare än till en könsneutral verksamhet. I redovisningen av uppdraget föreslår NCK därför ett pilotprojekt med en stödtelefon för våldsutsatta män.

Samtalen till Kvinnofridslinjen har fortsatt att öka under 2020. Under första kvartalet har 120–130 samtal per dygn besvarats, en nivå som har legat relativt konstant sedan årsskiftet.

– Vi följer noggrant utvecklingen och är även beredda på att samtalen kan öka ännu mer efter att isoleringen har lättat efter coronakrisen, säger Åsa Witkowski.

NCK:s publikationer

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin