Introduktion och ny forskning för yrkesverksamma

Deltagarna på de digitala NCK-dagarna 2021 fick bland annat lära sig mer om våld i ungas nära relationer, vad det nya barnfridsbrottet innebär och vikten av rätt bemötande när våldsutsatta söker hjälp.  

Bild från digital sändning av introduktionsdagarna i Humanistiska teatern.

NCK-dagarna sändes live från Humanistiska teatern vid Uppsala universitet under 30 september och 1 oktober. De ersätter de tidigare introduktionsdagarna som NCK brukar arrangera i Uppsala i början av varje år.

– Den första dagen är mer introducerande medan programmet den andra dagen är mer inriktad på forskning, så att det finns något för alla oavsett vad man har för kunskap från början, berättade Ulla Albért, utbildningschef på NCK.

Dagarna riktade sig främst till yrkesverksamma som kan komma att möta våldsutsatta i sitt arbete. De cirka 200 som följde sändningen kom bland annat från socialtjänsten, hälso- och sjukvården, idéburen sektor och universitet och högskola. Deltagarna fick möjlighet att prata med varandra genom gruppdiskussioner.

– Det är viktigt att känna att man inte är ensam i att jobba med den här frågan, sade Annika Engström från NCK, som var moderator under dagarna.

Agneta Skoog Svanberg.

Första dagen inleddes av NCK:s tf föreståndare professor Agneta Skoog Svanberg som presenterade NCK:s verksamhet vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. Ivana Bragman föreläste från NCK om normaliseringsprocessen och uppbrottsprocessen i det praktiska arbetet.

"Våldet tar inte slut när relationen avslutas"

Uppbrottsprocessen var även central när Sara Skoog Waller från Högskolan i Gävle föreläste om existentiell och social ensamhet bland kvinnor utsatta för våld. Ett flertal av frågorna till föreläsarna under de två dagarna handlade om vad yrkesverksamma ska tänka på i bemötandet av våldsutsatta. Sara Skoog Waller svarade bland annat att det är viktigt att tänka på att våldet och krisen inte tar slut när relationen avslutas.

– Kvinnan kanske lever med ett omfattande eftervåld och kan behöva olika typer av hjälp. Det behövs även uppföljning och samverkan, se till att lämna över till någon om ärendet inte längre är ditt bord.

Två föreläsningar om att behandla förövare

Per Arne Håkansson från Socialstyrelsen presenterade Socialstyrelsens rapport med en översikt av metoder för behandling av personer som utövar våld i nära relationer. En av de metoder som nämns i rapporten är Kriminalvårdens program Predov. Programmet har hittills endast använts på anstalt och inom frivården men just nu testas det inom socialtjänstverksamheten i fyra kommuner i ett pilotprojekt. Maria Dexborg och Thomas Larsson från Malmö stad, som är en av testkommunerna, medverkade med sina reflektioner kring hur det fungerar att använda Predov på samtalsmottagningen vid Kriscentrum Malmö.

Dagen avslutades med att Linn Pantzar, rådman i Nacka tingsrätt, föreläste om det nya barnfridsbrottet som trädde i kraft 1 juli 2021. Lagen innebär att det är straffbart att låta barn bevittna till exempel vålds- och sexualbrott.

– Det är ett tydligt förstärkande av barnperspektivet. Barnet blir målsägande vilket betyder att ingen kan förhindra det från att förhöras, berättade Linn Pantzar.

Fyra forskare om nya rön om våldsutsatthet

Under andra dagen föreläste fyra forskare från olika discipliner. Tre av dem presenterade ny forskning som har publicerats under året. Nicole Ovesen vid Uppsala universitet presenterade sin avhandling som visar att lesbiska och queera personer som är utsatta för våld i nära relation kan ha svårare att söka och få hjälp än andra våldsutsatta.

Monica Burman från Umeå universitet presenterade rapporten ”Våld mot samiska kvinnor – kartläggning och analys av kunskapsläget och behovet av insatser” som tagits fram genom ett regeringsuppdrag som Sametinget fick 2019.

Sibel Korkmaz från Stockholms universitet presenterade resultat från sin avhandling om våld i ungas nära relationer. Även hennes föreläsning var inriktad på uppbrottet.

– Kunskap om hur ungdomars våldsamma relationer tar slut är viktigt i arbetet med stötta våldsutsatta i deras uppbrottsprocesser, sade Sibel Korkmaz.

Dessutom föreläste Minoo Alinia från Uppsala universitet om begreppet hedersrelaterat våld och förtryck och att det kan riskera att stigmatisera kvinnor och män i marginaliserade områden.

De filmade föreläsningarna går att ta tal av på en särskild sida.
NCK-dagarna med program.

Forskarintervju med Sibel Korkmaz i NCK:s kunskapsbank
Forskarintervju med Nicole Ovesen i NCK:s kunskapsbank

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin