Ny rapport om teknologifaciliterat våld

Alva Blomkvist, forskningsassistent, och Sara Jakobsson, projektledare.
Våld som utövas i nära relation genom till exempel mobiltelefoner och olika appar är numera vanligt. I en ny rapport om teknologifaciliterat våld från Nationellt centrum för kvinnofrid betonas betydelsen av att yrkesverksamma som möter våldsutsatta har kunskap om våld på digitala arenor.

– Genom forskningen vet vi att teknologifaciliterat våld förekommer ofta. Därför är det viktigt att yrkesverksamma använder de verktyg och rutiner som finns för att också uppmärksamma våld som utövas på digitala arenor, säger Sara Jakobsson, projektledare.
Rapporten som består av en kunskaps- och forskningsöversikt är en del i ett större regeringsuppdrag som gavs till Jämställdhetsmyndigheten om att kartlägga de digitala dimensionerna av våld i nära relation. NCK fick i uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten att genomföra översikten med fokus på vuxnas nära relationer. Det finns forskning som visar att vuxnas erfarenheter av teknologifaciliterat våld är mindre utforskade än barns och ungas erfarenheter.
– Den här studien behövs. Europarådets expertgrupp Grevio som granskar hur väl länder lever upp till Istanbulkonventionen har flera rekommendationer om att Sverige bör stärka det här området, säger Sara Jakobsson.
En förlängning av annat våld
Syftet med studien är att öka kunskapen om teknikens roll i våld i nära relationer och i processer för hjälpsökande hos vuxna personer. I rapporten ”Digitala dimensioner av våld i vuxnas nära relationer. En kunskaps- och forskningsöversikt om teknologifaciliterat våld och stödprocesser” (NCK-rapport 2025:4) analyseras internationella ramverk från FN, EU och Europarådet samt publicerade internationella och nationella forskningsöversikter. Totalt handlar det om 25 översikter, de flesta från Nordamerika, följt av Australien och Europa.
I rapporten framhålls att det våld som sker i digitala miljöer inte är en ny form av våld, utan en förlängning av etablerade mönster av kontroll och övergrepp. Teknologin bör ses som en destruktiv möjliggörare, något som gör det möjligt för förövare att utvidga sin räckvidd, öka övervakningen och skapa en känsla av kontroll.
– Det är viktigt att understryka att det här är samma form av våld som det som utövas på den vardagliga, fysiska arenan. Mekanismerna och konsekvenserna är de samma. Om man ser det teknologifaciliterade våldet som en annan typ av våld är det lätt att det förminskas, som om det bara sker på nätet och därför skulle vara mindre allvarligt. Det finns också en risk att allt ansvar läggs på den som är utsatt, att individen själv bör skydda sig från våldet genom att stänga av till exempel mobilen eller logga ut från appar. Det är inte rimligt, säger Alva Blomkvist, forskningsassistent.
Även ett verktyg för våldsutsatta
Teknologifaciliterat våld kännetecknas av en upplevelse av ständig närvaro, oberoende av tid och plats. Våldet kan upplevas som konstant och beständigt eftersom digitalt innehåll ligger kvar under lång tid och kan ständigt återkomma på exempelvis webbplatser. Det tar sig bland annat uttryck genom hot om spridning och spridning av intima bilder.
Enligt rapporten har forskningen i stor utsträckning fokuserat på teknologin som ett medel för våldsutövning, men samma verktyg kan också användas av våldsutsatta för att skapa motstånd och återta handlingsutrymme.
– Till exempel kan mobilen fungera som en livlina för den som är utsatt för våld. Med den kan den utsatta behålla kontakten med vänner och samhälle. Att ta bort mobiltelefonen kan snarare spela förövaren i händerna och bidrar till ytterligare isolering, säger Alva Blomkvist.
Flera pekar på att teknikföretagen bör ta ansvar
För yrkesverksamma som möter personer som är utsatta för våld är det viktigt att ställa frågor, och ställa specifika frågor som handlar om teknologifaciliterat våld. Det bör även finnas med vid riskbedömningar. För den som är utsatt för kontroll digitalt är det exempelvis svårare att söka hjälp.
– Yrkesverksamma behöver ha med sig det här perspektivet i yrkesutövningen. Yrkesverksamma behöver också följa med i utvecklingen. Det händer mycket både i forskningen, inom tekniken och i ramverken, säger Sara Jakobsson.
Samverkan mellan aktörer lyfts i rapporten fram som ett sätt att stävja det teknologifaciliterade våldet. Både FN och olika organ inom EU har pekat på att teknologiföretagen har ett ansvar, bland annat över att ta bort olagligt innehåll på webbplatser och i appar.
– I EU-direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer lyfts samverkan fram. Det är viktigt att myndigheter och teknikföretag arbetar mot våldet gemensamt, säger Sara Jakobsson.
Fakta
Rapporten är framtagen på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten.
I rapporten analyseras internationella ramverk från FN, EU och Europarådet samt publicerade internationella och nationella forskningsöversikter.
Totalt analyseras 25 forskningsöversikter, de flesta från Nordamerika, följt av Australien och Europa.