Ny studie om sexuella trakasserier på arbetet

Anneli Häyrén är forskare och utredare på NCK.
Sexuella trakasserier på arbetsplatser är vanligt men det finns få studier som undersöker metoder för att motverka dem. Nationellt centrum för kvinnofrid har tillsammans med Örebro universitet tagit fram en kunskapssammanställning med forskning om sexuella trakasserier på uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak.

Sexuella trakasserier är ett maktbeteende med sexualiserade uttryck, det kan vara när en person gör sexualiserade och ovälkomna närmanden mot en annan person. Ungefär var fjärde anställd uppger att det förekommer beteenden på arbetsplatsen som kan klassas som sexuella trakasserier, enligt rapporten ”Sexuella trakasserier på arbetsplatser. Systematiskt arbetsmiljöarbete, sammanhang och åtgärders effektivitet” (Kunskapssammanställning 2025:6).
Men det finns undersökningar som visar på ännu högre utsatthet. I Folkhälsomyndighetens enkätundersökning 2019 uppgav 42 procent av kvinnorna att de hade varit utsatta för sexuella trakasserier. Mörkertalet är stort och få anmäler, konstaterar författarna till rapporten Anneli Häyrén, forskare och utredare på NCK, och Anne-Charlott Callerstig, filosofie doktor vid Örebro universitet.
Arbetsplatsens kultur viktig
Enligt kunskapssammanställningen har arbetsplatsens kultur stor betydelse för förekomsten av sexuella trakasserier. Normalisering av en sexistisk jargong och tystnadskultur skapar en miljö där överträdelser varken anmäls eller åtgärdas. En arbetsplatskultur som däremot har aktiva enhetschefer som agerar som förebilder och kommunicerar ”nolltolerans” har avgörande betydelse för att sexuella trakasserier motverkas.
– Kvinnor drabbas oftare än män, det här har med kön att göra. Sexuella trakasserier är också vanligare på arbetsplatser som är enkönade, till exempel inom polismyndigheten eller försvaret, och på arbetsplatser med tydliga hierarkier, säger Anneli Häyrén.
Den forskning som görs om sexuella trakasserier handlar ofta om omfattningen, det vill säga om hur många som drabbas, visar sammanställningen. Samtidigt finns det en uppfattning om att sexuella trakasserier inte längre förekommer, enligt rapportförfattarna.
Metoder för att motverka saknas
Kunskapssammanställningen visar att det finns en medvetenhet om problemet hos bland andra arbetsgivarorganisationer och arbetsgivare men att det saknas bra metoder för att motverka det. Enligt rapporten visar även forskningen att insatser mot sexuella trakasserier ofta blir otillräckliga när de enbart riktas mot enskilda händelser eller bara görs genom förändringar av policy.
– Det finns stora kunskapsluckor som rör hur sexuella trakasserier ska motverkas. Arbetsgivare behöver ha en verktygslåda för att arbeta mot den här typen av våld, säger Anneli Häyrén.
Enligt Anneli Häyrén bör sexuella trakasserier ingå som en del i arbetsplatsens systematiska arbetsmiljöarbete. Det som också är betydelsefullt är att det finns en färdig struktur för hur arbetsplatsen ska ta itu med problemet, innan det händer.
– Det är en viktig rekommendation, att arbetsgivaren i förväg vet hur sexuella trakasserier ska utredas och vem den som är utsatt ska ta kontakt med, säger Anneli Häyrén.
Fakta
Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, har till uppgift att skapa förutsättningar för ett friskt och hållbart arbetsliv.
Kunskapssammanställningen av forskningen om sexuella trakasserier gjordes för att bland annat undersöka vad som görs för att förhindra trakasserier på arbetsplatser.
Sammanställningen bygger på en systematisk litteraturöversikt med innehållsanalys av 89 vetenskapliga publikationer.
Studierna var publicerade mellan åren 2000 till 2023 och var på svenska, danska, norska och engelska. De flesta kom från Nordamerika, 50 stycken.
Sexuella trakasserier och trakasserier i förhållande till kön är förbjudna enligt diskrimineringslagen och regleras även i arbetsmiljölagen.