Studie publicerad: Tolkning av foton i intervjuer med kvinnor i hemlöshet

(Bild borttagen)

Användning av bilder i intervjuer
Att genomföra intervjuer med individer som lever i hemlöshet innebär unika utmaningar, alltifrån fysiska och psykiska hälsoproblem till negativa erfarenheter av myndighetsföreträdare. För att övervinna dessa utmaningar har forskare i allt större utsträckning börjat använda visuella hjälpmedel som foton för att underlätta kommunikationen och ge deltagare möjlighet att samla in data.

Intervjuer med 13 kvinnor i hemlöshet
I den här studien analyserade forskarna data från intervjuer med 13 kvinnor som lever i hemlöshet, där forskarna tillhandahöll foton som refererades till under intervjuerna. Syftet med studien var att förstå hur kvinnor med levda erfarenheter av hemlöshet uppfattade fotoval, frekvensen och tidpunkten för fotoreferenser och användningen av bilder för att vägleda diskussioner. Studien fann att forskargenererade foton hänvisades till 118 gånger under en total intervjulängd på 6 timmar och 23 minuter. Noterbart är att 62% av referenserna kom från intervjuare, där kvinnorna stod för 38%. 59% av referenserna skedde inom de första 5 minuterna.

Även om forskargenererade foton kan vara värdefulla för att framkalla beskrivningar av ens person hälsa, är det viktigt att noga överväga intervjugruppens perspektiv. Studien understryker också behovet av ett deltagande förhållningssätt i forskningsdesignen och att skapa stödjande miljöer för intervjuer med kvinnor som lever i hemlöshet. 

Läs artikeln "Collaborative Interpretation of Researcher-Generated Photo-Elicitation Findings: Insights From Women With Lived Experience of Homelessness". Den är skriven av Gustav Bockgård, Elisabet Mattsson, Louise von Essen och Anna Klarare.